Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem frågor till Markku Rummukainen inför klimattoppmötet COP28

Porträttbild av Markku Rummukainen utomhus. Foto.
"Med tanke på hur bråttom det är för klimatåtgärder spelar varje möte roll", säger Markku Rummukainen. Foto: Johan Persson

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder i två veckor för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Denna gång hålls mötet i Dubai i Förenade Arabemiraten.

Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.

1. Vilka är de viktigaste punkterna på agendan inför årets möte?

– Det finns alltid många agendapunkter. I Dubai är det ändå särskilt angeläget med slutsatser från den så kallade globala översynen. Den är ett slags avstämning av klimatarbetet som utgångspunkt för ambitionshöjningar, och en central mekanism i Parisavtalet. Därtill finns agendapunkter om pågående arbetsprogram om utsläppsminskning och anpassning, och den överenskomna fonden som avser att finansiera hantering av skador och förluster i sårbara länder.

2. På vilket sätt har mötet betydelse?

– Med tanke på hur bråttom det är för klimatåtgärder spelar varje möte roll. Det står klart att den hittills beslutade politiken inte når upp till de globala klimatmålen som alla länder kom överens om i Paris 2015. Det krävs mer och snabbare åtgärder av alla, vad gäller ambition och genomförande i utsläppsminskning, anpassning och av att arbeta tillsammans.

3. Något annat centralt som behöver diskuteras?

– Klimatfinansiering för åtgärder är en viktig fråga som får mycket uppmärksamhet. Det handlar om hur mycket stöd som kan mobiliseras till att möjliggöra klimatarbete i utvecklingsländer, varifrån medlen ska komma och hur de ska hanteras. En annan pågående diskussion handlar om det som kallas artikel 6 i Parisavtalet. Den avser ett specifikt regelverk för olika typer av internationellt samarbete om att genomföra utsläppsminskningsåtgärder.

4. Hur är förväntningarna inför mötet?

– Framstegen inför större beslut i klimatförhandlingar är ofta gradvisa. Varje möte är viktigt, men det återstår förstås att se hur samtalen landar denna gång.

5. Vad betyder värdskapet?

– Värdskapet för COP-mötena delas mellan världens länder, denna gång är det Förenade Arabemiraten som är COP-ordförande. Ordföranden har givetvis en viktig roll i att mötet blir bra. Den avsedda personen, Sultan Ahmed Al Jaber (chef för landets nationella oljebolag samt ordförande för Abu Dhabis inititativ för förnybar energi, reds anm), har varit lite i blåsväder med tanke på sina kontakter med fossilindustrin. Det har också funnits viss oro kring förutsättningar för civilsamhällets medverkan under mötet, det är viktigt att det landar bra.

Parisavtalet

Parisavtalet är en internationell överenskommelse som slöts under FN:s klimatkonferens 2015 i Paris (COP21) och som började gälla året därpå. Genom avtalet, som ses som en historisk milstolpe i det globala klimatarbetet, förbinder sig de 191 undertecknande länderna att arbeta för att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader, med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet, som består av 29 artiklar, berör också frågor som klimatanpassning, klimatfinansiering, tekniköverföring, skador, förluster, med mera.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.