Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förnyelse och mer utbildning i ny strategi för SFO:erna

Porträtt av kvinna.
Vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen ser gärna att de strategiska forskningsområdena, SFO:erna, integreras bättre i fakulteterna. Foto: Johan Bävman

LU har tagit fram en övergripande strategi för de strategiska forskningsområdena, SFO:erna. I den betonas bland annat ansvarsfördelning och förnyelse. En förhoppning är också att de ska få fram mer utbildning. Vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen ser gärna att områdena integreras bättre i fakulteterna.

Inför förra forskningspropositionen 2016 utvärderades landets samtliga 42 SFO:er och en fortsättning av finansiering till SFO:er förordades. Det kom dock fram en del kritik om avsaknad av strategisk styrning som LU tog till sig.

– De flesta av våra SFO:er kom väl ut i utvärderingen, och avvecklingen av Biocare blev en språngbräda för LU Cancercentrum, som fungerar mycket bra, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

En rad olika projekt

Universitetsledningen har arbetat med SFO:erna i en rad olika projekt för att utveckla och stärka miljöerna och ett resultat är den övergripande strategin med ett långsiktigt perspektiv. LU är för närvarande värd för åtta SFO:er och deltar i ytterligare tre. Varje SFO har tagit fram sin egen strategiska plan och det har tagits stor hänsyn till dessa i den övergripande strategin.

Strategiarbetet har involverat SFO-koordinatorer, som har bildat ett kollegium för det fortsatta utvecklingsarbetet med miljöerna. Även universitetsledningen har ingått i arbetet, och rektors ledningsråd har varit involverat i hela processen. Fakulteterna har också fått strategin på remiss.

– Den är alltså väl förankrad, kommenterar Stacey Ristinmaa Sörensen, och den ligger väl i linje med universitetets strategiska mål.

Det har varit viktigt att skapa tydlighet kring ansvar och förväntningar på miljöerna. Man ska veta vad som förväntas och vem som tar ansvar för hur miljöerna utvecklas och hur de ska förnyas.

Stimulera utbildningen

Hur SFO-miljöerna ska stimulera utbildningen tas också upp i den nya strategin. Där är NanoLund ett gott exempel som har utvecklat en civilingenjörsutbildning inom nanovetenskap.

Den nya strategin betonar också genomslaget i samhället. Man vill kunna ge råd i olika frågor och se till att miljöernas kompetens och expertkunskaper kommer universitetet och samhället till godo.

– Det är viktigt att våra SFO:er tillsammans med fakulteterna ser till att miljöerna inte är statiska och att de nyttjas som attraktiva forskningsmiljöer vid till exempel rekrytering, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

Ett testamente

Finansieringen av SFO:erna kommer från regeringen och till en början rapporterade områdena till Vetenskapsrådet, VR, men det upphörde 2014. Därför har LU nu själv arbetat med uppföljning av SFO:erna inom ­forskningsdatabasen LUCRIS.

– Man kan se denna övergripande strategi som ett testamente över vad vi arbetat med under de fem gångna åren – och som nu fallit på plats, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

Hon avvaktar med stor spänning både resultatet från LU:s egen forskningsutvärdering RQ20 och forskningspropositionen som kommer nu i höst. Hon hoppas på fortsatta regeringspengar till SFO:erna, men utan öronmärkning.

– Det vore fint om vi själva fick hantera medlen för att se till att områdena breddas och utvecklas i nya riktningar, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.