Trots att Daniel Agardh tidigt bestämde sig för att inte gå i sina föräldrars fotspår och forska om diabetes, handlade hans avhandling om en annan närbesläktad auto­immun sjukdom.
– Ja – äpplet faller inte långt från trädet eller vad man nu ska säga. Men jag upptäckte att autoimmuna sjukdomar faktiskt är väldigt spännande och celiaki är en av våra vanligaste, som dessutom delar samma riskgener som diabetes. Det intresserar mig att försöka förstå vad som händer när kroppen angriper sig själv.

Delar sin tid

Daniel Agardh delar sin tid mellan att forska om hur man kan förebygga celiaki och att vara barnläkare vid på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Till barnkliniken kommer barn från hela sydvästra Skåne med mag- och tarmproblem. Det är en patientgrupp som han känner starkt för, eftersom många blivit missförstådda under flera år. Varje dag möter han små patienter vars liv förändras totalt efter rätt diagnos.
– När något är fel så är tunntarmens signaler ganska otydliga – därför är symtomen ofta svåra att tolka. De flesta barn insjuknar i två–treårsåldern och då är det också lätt att tro att kinkighet och dålig aptit beror på trotsåldern.

Ett barn i varje klass

Nästan ett barn i varje klass drabbas och fler flickor än pojkar. En uppsättning av HLA-gener utgör grundförutsättningarna för att insjukna, men vad som sedan triggar igång sjukdomen är ännu oklart.
– Tänk dig att du har en grill där kolet representerar generna – de är förutsättningen för att få sjukdomen. Tändvätskan är gluten och tändgnistan kan vara kosten eller kanske en infektion. Det är det vi försöker ta reda på.
Redan i slutet på 1990-talet tog Daniel Agardh fram den analys där man genom ett enkelt blodprov kan se om det finns antikroppar mot ett av kroppens enzym, tTG, i blodet. Därefter tar man ett vävnadsprov från tunntarmens slemhinna för att undersöka om den är skadad och på det sättet ställa diagnos.
– Även om celiaki är en kronisk sjukdom, läker skadorna på slemhinnan helt när man går över till glutenfri kost. Det är fantastiskt att se hur ett barns liv helt kan förändras bara genom att ändra på matvanorna.

Från födseln till femton år

Genom TEDDY-studien, som följer barn från födseln till femton års ålder, har celiaki­gåtan kommit lite närmare sin lösning. Bland annat samlar man in avföringsprover för att kunna jämföra tarmfloran innan och efter att sjukdomen uppstår. På så sätt kan man se om det finns några skillnader eller rubbningar i uppbyggnaden av bakterier och virus.
– Detta är den största studien av barns tarmbakterier som någonsin har gjorts. Klart att det är meckigt med alla prover som barnen måste ta, men familjerna får ett särskilt förhållande till sin sjuksköterska som följer barnet under hela dess uppväxt.

Dubbelt så stor risk

Genom studien har man sett att svenska barn har dubbelt så stor risk att insjukna i celiaki som barn från de andra deltagarländerna. Det har visat sig att vi i Sverige ger välling och gröt som innehåller gluten i en helt annan mängd än andra länder. Detta är den första indikationen på att mängden gluten har betydelse för att insjukna i celiaki. Baserat på dessa resultat ändrade Livsmedels­verket i december förra året sina rekommendationer för introduktion av gluten till spädbarn.
Förutom kosten som en viktig faktor för att utveckla sjukdomen har forskarna också sett ett samband mellan de barn som fått celiaki och de som har haft en magvirus­infektion några månader före insjuknandet.
– Det verkar även finnas en viss skyddande effekt för de barn som vaccinerat sig mot rotavirus. Det kan öppna möjligheterna att i framtiden helt kunna vaccinera bort celiaki.