Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskning om alligator på helium ger IgNobelpris till Lundaforskare

Stephan Reber håller en liten alligator i famnen
Stephan Reber med alligatorn. Foto: Seth Burdick

Kognitionsforskaren Stephan Reber är en av forskarna som tilldelas årets IgNobelpris för sin forskning om alligatorers ljud. I en studie från 2015 undersökte man vad som händer om en alligator får andas in helium. Syftet är att ta reda på om krokodildjur har så kallade resonansljud i sin röst, något en del andra djur använder för att visa hur stora de är.

– Jag är extremt glad och tacksam för det här priset. Som vi alla vet har 2020 varit ett år fyllt av svårigheter, så när jag fick reda på att jag skulle få priset tog det faktiskt lite tid innan det sjönk in, säger Stephan Reber.

Forskningen utfördes som en del av hans avhandlingsarbete vid Wiens universitet, där frågeställningen var om krokodildjur använder sig av ljud för att tala om hur stora de är. Man vet redan att fåglar och däggdjur gör detta med hjälp av resonanser. Det är inte bara en ljus eller mörk röst som avslöjar hur stort djuret är, utan även stora djur har även längre ansatsrör, vilket gör att det finns en större volym luft som vibrerar där.

Att vara stor är en fördel då det både skrämmer rivaler och gör det enklare att locka till sig potentiella partners.

Men varför använde du helium?

– När vi andas in helium från en ballong så får vi en rolig röst eftersom helium är lättare än vanlig luft, vilket gör att ljudets hastighet ökar. Det som förändras genom helium är vår resonans, inte vibrationerna i stämbanden. Det är luften i ansatsröret som vibrerar på högre frekvenser. Så detta påverkar så klart även djurens läten och resonanser, säger Stephan Reber.

Klart annorlunda med heliox

När Stephan Reber befann sig i Florida för att spela in alligatorers läte, just för att undersöka om de använder sig av ljud för att tala om hur stora de är, upptäckte han av en slump att det fanns en kinesisk alligator i en karantäntank, där den återhämtade sig efter att ha fått en medicinsk behandling. Detta blev början till den logistiskt komplicerade frågan hur man faktiskt skulle genomföra heliumexperimentet.

Stephan Reber vid tanken där alligatorn fick andas in heliox
Foto: Judith Janisch

Detta gjorde man genom att täppa för lufthålen och i stället fylla buren med heliox, en blandning av syre och helium som bland annat används inom avancerad dykning.

– Resultaten märktes direkt. Den kinesiska alligatorns läten lät klart annorlunda med heliox. Det är ovanligt att få så omedelbara resultat från experiment inom vårt forskningsfält, säger Stephan Reber.

Kan ge svar om dinosaurier

Nästa steg i hans forskning är nu att försöka ta reda på om alligatorer faktiskt kan veta hur stora djur det rör sig om bara genom att lyssna på lätena. Han vill också undersöka detta vidare på andra djurarter.

Stephan Reber och alligator igen
Foto: Judith Janisch

– Jag skulle vilja utföra liknande experiment på paleognata fåglar, som emuer och nanduer. Dessa fågelarter är mer primitiva än de mer sjungande sångfåglarna. Om båda dessa fåglar och krokodildjur har samma egenskaper, så är det stor sannolikhet att detta även fanns hos dinosaurier, säger Stephan Reber.

Bra att tänka utanför boxen

Även om studien har fått uppmärksamhet för att vara lite knäpp eller i alla fall udda så säger Stephan Reber att det bara kan vara bra för forskningen att tänka utanför boxen.

– Många hypoteser om kognitionens evolution är baserad på forskning på ett väldigt begränsat antal arter. På Lunds universitet har vi kommit på väldigt kreativa sätt att arbeta med krokodildjur och paleognata fåglar. Vi tvingades verkligen att tänka utanför boxen. Om en ny idé för hur man kan genomföra experiment är väl förankrad i vetenskapsteori och försöker besvara en tydligt definierad frågeställning så är det bättre ju knäppare det är, säger Stephan Reber.

Läs mer om IgNobelpriset

Läs artikeln i Journal of Experimental BiologyA Chinese alligator in heliox: formant frequencies in a crocodilian

IgNobelpriset

IgNobelpriset delas ut av den vetenskapliga humoristiska tidskriften "Annals of Improbable Research i tio olika kategorier. Målsättningen är att belöna forskning som "först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter".

Vinnarna presenteras normalt av verkliga nobelprisvinnare vid en ceremoni vid Harvard, men i år hölls prisceremonin online torsdagen 17 september. Priset har delats ut sedan 1991 och det var alltså 30 gången i år. De senaste åren har flera IgNobelpris gått till forskare vid Lunds universitet.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.