Det sägs att han alltid är i tid till möten, men ytterst sällan kommer för tidigt. I trappan upp till tjänsterummet på andra våningen i Wrangel förklarar Erik Renström varför.

– Jag vill vara bättre än Chat GPT. Allt är möten för mig och jag behöver de där få minuterna mellan. Det handlar om att ge mig själv tid att ställa om. Jag vill vara här och nu fullt ut när jag pratar med dig.

Rätt rytm varje dag

Förberedelser och planering betyder att han kan vara närvarande i stunden. Referensen till Chat GPT förklarar han med att det ska vara en viss verkshöjd på hans uttalanden. Inga referat, det ska vara original. I tankar, i tal, i skrift.

– Med den erfarenhet och det uppdrag jag har så bör det vara originella saker som kommer ur munnen, säger Erik Renström.

Trots att han tackar nej till mycket mer än han tackar ja till är han alltid fullbokad. Intresset för musik märks när han beskriver arbetsdagarna. 

– Jag vill ha en viss rytm i kalendern och bra komposition på dagarna. Jag vill känna förväntan och nyfikenhet inför varje möte och det är något som jag oftast kan frammana.

Godkänt med plus i kanten  

Efter tre år på jobbet ger han sig själv och övriga i ledningen godkänt. Minst.

– Vi har gjort väldigt mycket. Nöjdast är jag faktiskt med sättet vi jobbar på. Det är väldigt strategiskt genomtänkt och visar vikten av att det finns kompetens i ledningsgruppen inom organisation och strategi. Där har vicerektor för strategi dragit ett stort lass.

Lika genomtänkt var det inte för tre år sedan. Satsningen på excellensprogrammet i hållbar utveckling är ett exempel. Erik Renström är på väg att kalla beslutet ogenomtänkt, men sväljer ordet. 

– Vi såg att det fanns medel och booom! så gjorde vi det. Men, i efterhand är jag väldigt glad att vi vågade, för det är först nu vi börjar se resultaten.

En klokare ledning

Snabba beslut kan behövas de kommande tre åren. Sex år är kort tid för att lägga om kursen på en farkost av Lunds universitets storlek. Ett eller två år till hade inte ­skadat, resonerar han och medger att universitetsledningen kanske gapade över lite för mycket inledningsvis. 

– Som ledning kan det vara klokt att vara tyst ibland och inte sprida för många budskap som ingen riktigt vet vad de ska göra med eller om de ens blir av. På det viset tycker jag vi har blivit klokare med tiden.

Ett budskap som basuneras ut nu är betydelsen av att öka universitetets internationella genomslag. Det står högst på prio­listan. Enligt Erik Renström har Lunds universitet förutsättningar att inte bara vara topp 100 i världen, topp 50 är inom räckhåll.

– Men då krävs att jag är en av världens 50 bästa rektorer. 

Ställer du lika höga krav på dina vicerektorer?
– Det korta svaret är nog ja. Jag tycker inte att jag är orimlig, men jag har nog höga förväntningar. Det började ju redan med valet och vilka jag såg som vicerektorsmaterial som skulle kunna driva frågor bättre än jag själv. 

Hur viktig var personkemin i det valet?
– Absolut inte oviktig, men jag försöker ställa mig över det. Jag har ganska hög förmåga att hantera ledningsgrupper och jag är beredd att jobba tillsammans med olika typer av människor. Visst, i någon mån måste det klicka lite personkemiskt, men inte med alla hela tiden.

– Alla är inte på topp alltid. Vi blir alla trötta någon gång, och blir någon nerkörd i skorna får man höra väldigt mycket, så man måste ständigt jobba med sin ledningsgrupp och med sig själv. Jag försöker ge alla uppmärksamhet och ha blicken för individen i gruppen.

Kultur ska lyftas

Universitetsledningens laguppställning blir densamma de kommande tre åren. Alla fem vicerektorer fortsätter, men vissa ansvarsområden kommer att förändras. Som exempel nämner Erik Renström att kultur ska lyftas fram mer och genomsyra annan verksamhet.

– Kultur är ett område som väcker intresse när vi diskuterar med andra universitet i världen, inte minst de som är högt rankade. 

Utbildningarna förändras

Vid sidan av satsningarna på ökat internationellt genomslag och samarbeten med universitet runt om i världen ruvar universitetsledningen på hur utbildningarna bör förändras. På samma sätt som utbildningarna idag inte är desamma som för tio år sedan kommer utbildningarna tio år fram i tiden att vara annorlunda än idag.

– Vi ska få in universitetets bredd i utbildningarna. Det ska bli mer tvärvetenskapliga inslag som alla kan ha tillgång till. 

Han använder den drygt årsgamla plattformen för strategiarbete när han utvecklar tankarna. Framtidens utbildningar ska vara hållbara, och då inte bara sett till klimat­dimensionen. Lika mycket handlar hållbar­heten om det han kallar interkulturell kompetens – att människor på universitetet ska kunna umgås med varandra oberoende av bakgrund. Digitalt är ett annat nyckelord när framtidens utbildningar svarvas fram. Generativ AI är en del i det och något som tvingar fram förändringar.

Viktiga traditioner

– Utbildningarna ska vara innovativa också. Då menar jag att studenterna ska vara väl förberedda för arbetslivet, men också redo för en oviss framtid som ingen vet vilken väg den tar. 

Något som däremot inte ska förändras är de traditionsrika ceremonierna där doktorspromotionen är nummer ett.

– Jag var inte alls inkörd på det här med att tåga i kyrkan och hatten på först när ens egen fakultet har talat, men jag har mer och mer insett hur viktig promotionen är. Det är då jag i mitt tal försöker fånga var vi befinner oss just nu och vilka blindskär vi ska und­vika framöver. Traditionerna gör att vi får rätt tidsperspektiv. Det vi gör idag ska leda till att akademin är en stark kraft om femtio år, om hundra år.

Vad var rektor för dig när du var student?
– Oj. En ouppnåelig person som jag inte begrep mig på. Jag visste inte vad rektor gjorde och ännu mindre vem det var. Och så tror jag det är än idag. Jag menar, om jag ska bli insläppt på ett studentevenemang som karnevalen så får jag ju ha med mig någon som klappar studenterna på axeln, pekar och säger ”det där är rektor”.