Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hjärnan är programmerad till kunskapsresistens

Illustration
Att förklara polarisering, kunskapsresistens, och även inlärning, utifrån basala hjärnfunktioner öppnar upp för större förståelse för fenomenet, menar forskarna bakom studien. Illustration: DALL-E

Många förknippar kunskapsresistens med dumhet. Det är helt fel. Vår hjärna är nämligen programmerad att lyssna på och lära av den vi gillar, och vice versa. Det har forskare i neuropsykologi nu lyckats bevisa genom ett experiment.

Tack vare vårt minne kan vi lära oss nya saker. Vi lär oss dels från egna upplevelser, dels genom att knyta samman dessa för att dra nya slutsatser om vår omvärld. På så sätt vet vi saker som vi inte nödvändigtvis har egen erfarenhet av. Inom forskningen kallas det minnesintegrering och är viktigt för att göra inlärningen snabb och flexibel.

Inês Bramão, docent i psykologi, ger följande exempel på minnesintegrering: 
Låt säga att du promenerar i en park och du ser en man med en hund. Några timmar senare ser du hunden i stan tillsammans med en kvinna. Din hjärna gör snabbt kopplingen att mannen och kvinnan är ett par även om du aldrig har sett dem tillsammans.

–  Att vi gör sådana slutledningar är i grunden nödvändigt och bra. Men risken finns så klart att vår hjärna drar fel slutsatser, eller minns selektivt,. säger Inês Bramão. 

Experiment om vad som påverkar vårt minne

För att ta reda på vad som påverkar våra möjligheter att lära oss och göra slutledningar riggade Inês Bramão , tillsammans med kollegorna Mikael Johansson och Marius Boeltzig, ett experiment där försökspersonerna fick i uppgift att komma ihåg och koppla samman olika föremål (skål, boll, sked, sax etcetera). Det visade sig då att minnesintegreringen, det vill säga förmågan att komma ihåg och koppla samman information, var avhängig av vem som presenterade informationen. Var det en person som försökspersonen gillade underlättades kopplingen av informationen mellan händelser jämfört med när den presenterades av en person som hen ogillade.

Hur fungerar detta i verkliga livet? 
Inês Bramão ger ett exempel från politiken: 
–  Ett politiskt parti argumenterar för att höja skatterna till förmån för sjukvården. Vid ett senare tillfälle besöker du en vårdcentral och noterar att förbättringar har gjorts. Sympatiserar du med partiet som ville förbättra vården genom höjda skatter är chansen stor att du tillskriver förbättringarna just skattehöjningen, trots att förbättringarna kanske hade en helt annan orsak.

Särskilt spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral. I verkligen livet, där information ofta väcker starkare reaktioner, kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga

–  Att vi gör sådana slutledningar förvånar nog ingen, säger Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet. Det finns gott om forskning som beskriver att vi tar till oss information olika beroende på vem som förmedlar den och att detta kännetecknar såväl polarisering som motstånd mot ny kunskap. Vad vår forskning visar är hur dessa betydande fenomen till en del kan härledas till grundläggande principer som styr hur vårt minne fungerar.

Att förklara kunskapsresistens, och även inlärning, utifrån basala hjärnfunktioner öppnar upp för större förståelse för fenomenet, menar forskarna. Det handlar alltså inte bara om filterbubblor i sociala medier utan även om vårt medfödda sätt att ta till oss information, även om effekten förstärks i dagens medielandskap.
–  Särskilt spännande är att vi tar till oss information olika beroende på vem det är som säger något, även när informationen är helt neutral. I verkligen livet, där information ofta väcker starkare reaktioner, kan sådana effekter bli ännu mer påtagliga, säger Mikael Johansson.  

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.