Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

- Knepigt, tidskrävande och dyrt med alternativ antagning

Hur svårt är det att anta studenter på annat än betyg och resultat från högskoleprov?
Svaret är att formellt finns inga hinder. Alla lärosäten har rätt att anta upp till max en tredjedel av sina studenter utifrån alternativa kriterier. Men denna fria kvot används nästan inte alls…

Vid Lunds universitet är det nästan bara den öppna juridiska introduktionskursen UJIKen som använder den fria kvoten.

Varför? Det handlar om vad man vill uppnå med det alternativa urvalet och priset för det, menar Mårten Sommelius och Michael Olofsson på universitetets antagningsavdelning.

– Utbildningarna får betalt efter i vilken grad studenterna genomför utbildningen. Därför vill man ha antagningsregler med ”gott prognosvärde”. Och historiskt finns ett samband mellan höga gymnasiebetyg och slutförda studier.

Samtidigt är dels den sociala snedrekryteringen stor, dels hoppar hela 30 procent av programutbildningar som de antagits till – de flesta är studenter som kommer direkt från gymnasiet. Detta visar en ny studie från SCB. Är inte det ett skäl att försöka rekrytera studenter med större öppenhet och precision?

– Det måste vara upp till varje fakultet eller institution att bestämma – de har bäst koll. Men alternativ antagning är inte oproblematisk: Hur väljer man ut ”rätt” studenter? Hur mäter man motivation? Och vem ska ta kostnaderna? Bara att intervjua alla förstahandssökande till psykologprogrammet skulle ta lång tid och bli väldigt dyrt, menar Michael Olofsson och Mårten Sommelius.

Men ett alternativ är alltså den juridiska introduktionskursen på nätet, UJIKen, som är öppen för alla behöriga.

– Modellen påminner lite om rekryteringstraditionen på vissa håll i Europa, menar Michael Olofsson. Där tar man in väldigt många första terminen, men lägger samtidigt ribban så högt att utslagningen blir stor och bara de duktigaste går vidare.

– Hur antagning och rekrytering ska gå till är i grunden en utbildningsstrategisk fråga, inget för ”byråkrater” som de själva, fortsätter de.

– Vi ska bevaka att Lunds universitet har ett regelverk som fungerar och att processerna är på plats. Det ska vara rättssäkert, genomskinligt och effektivt.

Alla antagnings- och urvalssystem har brister, tillägger Mårten Sommelius.

– Absolut rättvisa finns inte i systemet – den finns bara på individnivå. Jag kan personligen verkligen tycka att en individs argument väger tungt, men respekt för regelverket och rättssäkerheten är det som gäller, min privata åsikt får inte spela någon roll.

Rådet till Isabella Josefson blir: Fortsätt skapa opinion och bearbeta dina studentfackliga företrädare att driva frågan om alternativ antagning.

Britta Collberg

Artikeln ingår i tema - se resten av artiklarna:

Bereden väg för de mest lämpade studenterna