– Belysningssektorn är under radikal förändring. Användaranpassade ljuslösningar kan i framtiden sysselsätta lika många som Ericsson gjorde en gång i tiden. Och det handlar om ett brett spektrum av kompetenser, som installatörer, mjukvaruutvecklare och forskare, säger Reine Karlsson vid Lund Lighting Initiative vid Lunds universitet, som samordnar arbetet med en nationell innovationsagenda för belysningssamhället 2020.
Med belysningsagendan vill man skapa en innovativ spiral där kunskaperna inom många olika ämnen, som miljöpsykologi, medicin, biologi och nanoteknik kan nyttiggöras av entreprenörer. Ett praktiskt exempel kan vara att bidra till en god skolmiljö eller för att förbättra de äldres hälsa och välbefinnande på äldreboenden.
Projektet med belysningsagendan finansieras av Vinnova och bygger på samverkan med bland annat regionala företag och Lunds kommun.
En av de forskare som studerat vad ljus och mörker gör med oss är Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi:
– Ljuset behövs för att styra vår vakenhet och sömn. Får vi inte tillräckligt med ljus, framför allt på morgonen kommer vi att känna oss trötta hela dagen och paradoxalt nog få svårt att somna på kvällen. Vi har studerat detta och funnit att de här problemen inte finns i länder nära ekvatorn där natt och dag är lika långa och detta beror till stor del på tillgången på dagsljus.
Vad har han för tips på hur vi kan hantera mörkret?
– Det kan hjälpa att anpassa dygnsrytmen efter dagens längd och vara ute när det är ljust, vilket oftare är lättare när man är ledig, som nu kring jul. Att försöka stiga upp vid samma tid varje dag och lägga sig vid samma tid varje kväll brukar också hjälpa.
Hjälper juleljusen?
– Att tända ljus och fira som vi gör kring jul har ingen direkt biologisk effekt, men det medverkar till att ändra vår sinnesstämning. I en studie kunde vi faktiskt se att man just kring jul mådde bättre än under resten av den mörka årstiden. Vi åstadkommer den här miljöförändringen med ljus och färg. Man kan faktiskt visa att kulören rött har en viss aktiverande effekt på människor. Kanske är det därför vi har så mycket rött på julen för att kompensera bristen på ljus.
Numera kan man dessutom välja miljösnällare ljuskällor, som LED (ljusemmiterande dioder), även för adventsljusstakar och julgransbelysning. LED-tekniken har också utvecklats så att ljusset inte längre upplevs lika blått och kallt.
– En vanlig glödlampa ger bara 5 procent ljus, medan 95 procent av energin blir värme. LED ger åtminstone 50 procent ljus. Det är också viktigt att anpassa belysningsnivån efter behov, säger Thorbjörn Laike.
LED-ljuset filtreras i dagsläget genom ett fosforfilter för att ge ett vitt sken. I framtiden hoppas man med hjälp av nanoteknik kunna göra LED-ljus i både blåa, gröna och röda nyanser för att slippa använda fosfor. Thorbjörn Laike ser ytterligare fördelar:
– Med LED-ljus i olika färger kan man skapa en dynamisk belysning. Forskning visar att vi föredrar olika färgtemperatur vid olika tidpunkter på dagen, kanske beroende på att dagsljuset också varierar. Mitt på dagen är dagsljuset ganska kallt och vid solnedgången kan det vara ganska varmt.
Linda Viberg