Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

LU prisat i förväg inom HR – nu krävs snabba förbättringar

Tre kvinnor utomhus.
– Vi vill ge forskarna förutsättningar att navigera i universitetsvärldens labyrinter – karta, kompass och ficklampa! säger projektledare Åsa Thormählen (längst bak i bild)Forskarna Oonagh Shannon (främst) och Emma Kritzberg håller med. Foto:Jenny Loftrup

Universitetet har fått en ny utmärkelse. HR Excellence in Research Award visar att LU följer den europeiska stadgan och kommer att förenkla för forskarna när de söker anslag. Men för att behålla certifieringen krävs förbättringar på åtta punkter inom två år.

– Jag brukar jämföra det med Obamas fredspris – vi har fått certifieringen i förhoppningen om vad vi ska åstadkomma, säger projektledare Åsa Thormählen.

Certifieringen innebär att forskare slipper lägga tid på att specificera hur LU arbetar med exempelvis jämlikhet, forsknings­etik och arbetsmiljö i ansökningar om anslag. Stämpeln HR Excellence in Research räcker. Det finns också vissa EU-medel som man inte kan söka utan certifieringen. Men det viktigaste är inte att få stämpeln.

– Forskarnas arbetsvillkor står i centrum och de frågor vi valt att gå vidare med i handlingsplanen baseras på intervjuer med 80 LU-forskare, säger Åsa Thormählen.

"Det är mycket att göra på två år – men det måste ju gå"

Gunilla Thylander ledde projektet fram till certifieringen i slutet av september och har nu återvänt till sitt jobb som personalchef på Naturvetenskapliga fakulteten. Nu ska Åsa Thormählen samordna arbetet med att förbättra forskarnas arbetsvillkor som ska avrapporteras till EU om två år. Projektledarna hade räknat med att behöva komplettera sin ansökan, men den godkändes direkt.

– Det är lika delar lycka och skräck, eftersom beslutet om certifieringen kom tidigare än väntat. Det är mycket att göra på två år. Men det måste ju gå, säger Åsa Thormählen som nu letar efter åtta projektledare som kan ansvara för varsitt delprojekt.

Ett kriterium för att ett område skulle komma med i handlingsplanen var att det skulle vara möjligt att genomföra förbättringar inom två års tid.

Övertro på Open-doors-mentalitet leder till ojämlikhet

En av de forskare som intervjuades i projektet var Emma Kritzberg, professor i biologi och studierektor för forskarutbildningen på Biologiska institutionen. Hon är extra intresserad av att utveckla handledarrollen och lyfta fram fortbildning och karriärutveckling.

– Vi gör så mycket som vi inte är tränade för. Handledarkursen som finns idag är bra men det krävs mer – vi behöver få tillfällen till att reflektera.

Emma Kritzberg och Oonagh ­Shannon, docent i infektionsmedicin, menar att det finns en övertro på open ­doors-mentaliteten inom akademin, både när det gäller doktorander och handledare och forskare som ska stötta varandra inom en arbets­miljö. Att doktorander förväntas knacka på hos sina handledare när de behöver hjälp istället för att använda mer formaliserade system är inte bara positivt.

– Draget till sin spets är det ett sätt att abdikera från en del av sitt handledaransvar – det att ha en idé med utbildningen som man aktivt driver, säger Emma Kritzberg.

Istället blir det upp till doktoranden att avkoda hur de kommer vidare. Det leder till ojämlikhet – en ung person som kommer från mer hierarkiska forskarkulturer, exempelvis Kina, kanske aldrig knackar på dörren.

Dags att ta fram karriärkoncept för ny grupp

Oonagh Shannon leder en forskargrupp på Medicinska fakulteten och har arbetat en del med introduktionen av forskare, något som är extra relevant för de internationella. Hon är också engagerad i etikfrågan.

– Vi drivs av vår etik och den är väldigt personlig. Vi behöver återkomma till den även efter utbildningen, den får för lite tid idag. Det finns många negativa fall med katastrofala följder.

När det gäller HR Excellence in Research Award är etikområdet den enda punkten i handlingsplanen som redan är i gång – en etikkurs online för doktorander är fram­tagen, men nu ska även en för alla andra tas fram. Många forskare lyfte i intervjuerna att de ville ha stöd i och bli bättre på forskningskommunikation, vilket kommer resultera i något slags kurspaket.

En grupp som många pratade om var biträdande universitetslektorer, de så kallade ”BULarna”.

– BULarna efterlyser kompetens- och karriärutveckling, säger Åsa Thormählen och tillägger att LU har satsat på karriärkoncept för doktorander och yngre postdocs de senaste åren.

Mer reflektion behövs för kloka karriärbeslut

Oonagh ­Shannon menar att det behövs mer tid för reflektion och pauser för att fatta beslut med integritet om sin karriär – inom eller utom akademin.

– Det är lätt att nagla sig fast i akademin. Men fler helikopterbilder över karriärvägar och möjligheter att utveckla professionella kompetenser hade gjort det lättare att lyfta blicken.

Både Oonagh ­Shannon och Emma Kritzberg är glada över att LU har fått utmärkelsen HR Excellence in Research Award och ser det som en drivkraft.

– Nu har vi något att leva upp till! Det är jättebra med en morot, säger Emma Kritzberg.

Handlingsplanen – detta ska vara på plats inom två år:

1. En etikkurs online för alla

2. En översikt över god forskningspraktik och hur lagar följs

3. Forskarna ska erbjudas stöd och träning i forskningskommunikation

4. All information om anställningsvillkor ska göras tillgänglig på engelska

5. Rekryteringsprocesserna ska tydliggöras

6. Introduktionsprocessen för nya forskare ska tydliggöras

7. Kompentensutvecklingsbehov ska genomlysas och handledarrollen ­tydliggöras

8. Karriärutvecklingsinsatser ska vidareutvecklas

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.