Linnea Wegerstad forskar om sexualbrott och har en bakgrund som domare under utbildning.
Hon hade kommit ungefär halvvägs i sin domarutbildning när hon valde att återvända till akademin. Det utlystes ett lektorat på Juridiska fakulteten i Lund och det händer inte ofta, så hon tog chansen.
– Min förhoppning är att kunna kombinera forskningen och undervisningen med arbetet på domstolen. Undervisningen blir så levande med den erfarenheten och jag får även intressanta forskningsidéer i domstolen, säger Linnea Wegerstad, som fortfarande gör vissa inhopp som domare.
Vill förklara hur det går till i domstolen
Med sin domarerfarenhet i bagaget ser hon även stora behov av att förklara hur det går till i domstolen. Kanske särskilt i ett debattklimat präglat av hårdare tag där kriminalisering alltmer kommit att ses som lösningen på många sociala och politiska problem.
– Det är problematiskt för domstolars legitimitet att många inte vet så mycket om hur det går till i domstolen, säger Linnea Wegerstad.
Hon ser även samhälleliga tendenser i att skambeläggande och utpekande av brottslingar blivit allt vanligare, i ett kriminalpolitiskt tonläge präglat av ”lag och ordning”.
– Det finns en stark föreställning om att våldtäktsmän är monster. Antingen är man en våldtäktsman, alltså ett monster, eller så är man en normal kille och då våldtar man inte.
Att världen är långtifrån så svartvit var en insikt som kom med full kraft när hon satt i domarbänken.
– Det var nyttigt att jobba i domstolen för man insåg att de tilltalade var vanliga människor. Det finns en syn på de människor som begått brott som en fruktansvärd grupp som ska dömas hårt, säger Linnea Wegerstad.
Hon har även, tillsammans med Ulrika Andersson, professor vid samma fakultet, debatterat i Sydsvenskan mot regeringens förslag om höjda straff vid sexualbrott.
– Den debattartikeln var lätt att skriva eftersom många remissinstanser var emot förslaget. Jag ville uppmärksamma att det finns ett starkt motstånd, säger Linnea Wegerstad.
Många journalistfrågor
Linnea Wegerstad blir liksom sina kollegor inom straffrätten ofta uppringd av journalister för att kommentera olika omstridda domar. Hon ställer gärna upp när det handlar om att klargöra eller förtydliga ämnen inom sin expertis, men upplever att hon kan få frågor om ”allt möjligt”.
En fråga hon har kommenterat, då för SVT, är ”stealthing”, som det kallas på engelska när den som har kondom under ett samlag tar av den utan samtycke. Det kan enligt Linnea Wegerstad uppfattas som sexuellt ofredande och den som blivit kränkt av ett sådant beteende kan anmäla det till polisen.
Ett annat medialt intressant område är hennes forskningsfokus, förtalsbrott. Förtalsbrottet blev omdiskuterat under #metoo när kvinnor som pekat ut män som förövare, ofta i sociala medier, senare blev dömda för detta. Mest uppmärksammad var sannolikt den kvinnliga journalist som pekade ut en känd person på Instagram.
Har studerat förtalsdomar
Linnea Wegerstad är intresserad av skillnaden mellan informellt rättvisesökande då sociala medier används för upprättelse, och den formella rättvisan som börjar med en polisanmälan. I sitt material har hon tolv olika förtalsdomar från 2018 till 2020.
Hon har också studerat förtalsdomarna utifrån brottsoffers yttrandefrihet och hur tungt denna ska vägas gentemot en annan persons intresse av att inte bli utpekad som förövare.
– Här finns ett brottsofferintresse som inte uppmärksammas. Den som blivit utsatt kan ha ett intresse av att berätta om det. Det kan då vara viktigt att det var just en styvpappa eller före detta man som låg bakom det som hänt, säger Linnea Wegerstad.
Den svenska lagstiftningen är inriktad på att personer inte ska sprida osanna uppgifter, men också för att skydda personer från ryktesspridning oavsett om de nedsättande uppgifterna är sanna eller inte. Det sistnämnda betonas i svensk lagstiftning.
Samtidigt påminner Linnea Wegerstad om att förtalsbestämmelsen är från 1962 och att vi lever i en annan tid nu. Om en person enligt lag får lov att sprida en uppgift till en mindre krets av närstående, kan denna mindre krets i dag vara en sluten Facebook-grupp?
– Det är inte nytt att man sprider att någon är pedofil eller våldtäktsman, utan det nya är att man säger att den här personen gjorde det här mot mig. Jag menar att det finns utrymme för att yttrandefriheten skulle kunna väga tyngre än vad den gör idag, säger Linnea Wegerstad.
