Historikern Isak Hammars alumnrapport Humanistisk kunskap och kompetens kom ut i dagarna. En viktig poäng i det fortsatta arbetet är nu att bredda synen på humanistiska ämnen hos arbetsgivarna.

– Ett slående resultat av enkäten var att en så stor andel av alumnerna fick jobb och på så många olika ställen – och att de behövdes där. Vår initiala reaktion var ”Wow, vi visste att vi var bra, men inte att vi var så bra!”, säger Sara Håkansson, prodekan för grund­utbildningen på HT-fakulteterna.

Mer positivt om humaniora

Den senaste alumnrapporten Humaniora i yrkeslivet kom ut 2008 och sedan dess har associationerna till humaniora blivit alltmer positiva i samhället.

Den förändrade inställningen märks på många ställen, till exempel i forskningspropositionen och genom näringslivets efter­frågan av breda kompetenser. Många marknadsledande industrier, som exempelvis spelbolag, söker också kreativa, bildade människor med generiska färdig­heter. Det finns även en aktiv internationell diskussion kring betydelsen av humanistiska utbildningar.

– Världen står inför helt andra utmaningar idag än för tio år sedan. Klimathot och en större polarisering i samhället är exempel på komplexa problem som kräver humanistiska kompetenser som problemlösning och analys­förmåga, säger Isak Hammar.

Ökad självsäkerhet

Det har samtidigt skett en inomakademisk diskussion som har lett fram till en mer artikulerad och självsäker humaniora det senaste decenniet. Ett av startskotten bakom den var när Svenskt näringslivs skrift Konsten att strula till ett liv: om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete kom ut 2011. Den ifrågasatte starkt humanioras samhällsrelevans och ord som ”hobbykurser” och ”nöjesstudier” var återkommande i den.

– Det hårda påhoppet fick stora negativa konsekvenser för humaniora, men startade också en motreaktion som var så kraftig att Svenskt näringsliv senare tog avstånd från vissa delar i skriften, säger Isak Hammar. Den ledde också till en självrannsakan och mobilisering inom humaniora som tvingade oss att vässa våra argument för de humanistiska ämnenas betydelse för en sund samhällsutveckling, fortsätter han.

Den nya rapporten har ett särskilt fokus på arbetsmarknad och arbetslivskoppling, men också på kompetenser och identitet.

– Humaniora och teologi är brett och innefattar väldigt mycket, både studier där kopplingen till arbetsmarknaden är given, som bibliotekarie och lärare, och sådana där den inte är lika självklar, säger Isak Hammar.

Han berättar vidare att rapporten visar att överväldigande många av alumnerna upplever att de i arbetslivet har nytta av de generiska färdigheterna som en humanistisk utbildning ger, som självständigt arbete, tidsplanering, samhällsanalys, källkritik och informationshantering.

Rättvisare spegling

Tanken med enkäten var att den skulle spegla studenter inom humaniora och teologi på ett rättvisare sätt än vad Student­barometern kunnat, och att resultatet sedan skulle användas i studievägledning, kurs­utveckling, men också i lobbyverksamhet.

Rapporten ska nu användas både inåt och utåt. Trots att den tydligt pekar på att humanisten är både bildad och högst användbar på arbetsmarknaden visar statistiken att humanister har något svårare att få arbete än de med samma examensnivå inom andra områden.

– Svårigheten att få jobb ligger inte i humanisters reella kompetenser, utan i en bristande kunskap hos arbetsgivarna om vad studenterna kan efter studier i humaniora, säger Sara Håkansson.