Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar om man väljer högre studier eller inte. Vid LU har hälften av studenternas föräldrar högre utbildning och andelen har dessutom ökat under det senaste decenniet. LU, KTH och Chalmers har liknande siffror och bara Handelshögskolan har fler studenter med högutbildade föräldrar. Andra lärosäten som Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Umeå universitet har däremot lyckats bredda sin rekrytering under senare år.
Regeringen gick för ett år sedan ut med ett upprop om att snedrekryteringen till högskolan ska brytas. I högskolelagen står att alla lärosäten ska arbeta aktivt för en breddad rekrytering, men frågan hamnade ändå i malpåse under den förra regeringen som fokuserade på elit och excellens. Även vid LU har frågan centralt varit död. Det har inte funnits någon gemensam plan för breddad rekrytering sedan 2011, även om fakulteterna med varierande grad av engagemang har genomfört aktiviteter.
2014 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att utreda hur LU bättre skulle kunna samordna sitt arbete runt breddad rekrytering. Det finns inte någon nationell definition av vilka underrepresenterade grupper man ska locka. Enligt arbetsgruppens slutrapport innebär LU:s definition att det handlar om att rekrytera studenter från grupper som ökar mångfalden genom t.ex. etnisk tillhörighet och social bakgrund. Man vill öka antalet studenter från icke-akademiska hem och från geografiska områden där färre elever procentuellt väljer att gå vidare till högre studier.
När det gäller studenternas kön så har LU – i sin helhet – jämnare fördelning mellan män och kvinnor än snittet. Vid LU är 53 procent av studenterna kvinnor, jämfört med 60 procent i landet. En möjlig förklaring är att LU har många tekniska utbildningar.
Rapporten lägger också stor vikt vid breddat deltagande under utbildningen, som bland annat innebär att alla studenter har rätt till det pedagogiska stöd de behöver för att klara studierna på utsatt tid.
För att uppnå dessa mål krävs en budget och nyckeltal för att mäta insatsernas effekt. Därför kommer det att inrättas ett samordnande programråd för arbetet med representanter för fakulteterna och studentkårerna. Mellan 2017 och 2020 föreslås att det avsätts tre miljoner per år för en rad olika insatser, som verksamheten kan söka pengar till.
Rapporten föreslår att Sektion Student &Utbildning tar fram och presenterar nyckeltal varje år fram till 2020.
Jenny Loftrup
