Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi

bild på car t-celler. Foto.
Forskare i Lund har under många år arbetat för att kartlägga olika tumörytantigen på cancercellers yta som kan användas för att vässa målriktade immunterapier. Foto: iStock/Design Cells.

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund är på god väg och nu publicerar de sina rön i PNAS.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av cancer och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller, så kallade tumörytantigener.

– Den stora utmaningen är att uppsättningen av tumörytantigener skiljer sig åt mellan patienter samt mellan modertumörer och metastaser. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå. Vi har arbetat i många år för att etablera nya metoder som ger kunskaper om ytantigener på cancercellers yta som mål för immunterapier, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Nu har han och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus utvecklat en ny precisionsmedicinsk teknologi med vilken det ges möjlighet att göra en heltäckande kartläggning av det totala ytantigen-landskapet i patienttumörer.

Metoden som forskargruppen utvecklat ”Tumor Surfaceome Mapping, TS-MAP”, möjliggör direkt analys av alla tillgängliga tumörytantigen i tumörvävnad från patienter.

Genom ett nära samarbete mellan neurokirurgi, onkologi och avancerad proteomik i Lund, kunde forskarna identifiera flera tumörytantigen i färsk vävnad från patienter med aggressiva hjärntumörer och för vilka det idag saknas effektiv behandling.

– Våra nya fynd med patientceller och vävnader pekar på att tumörceller fundamentalt ändrar sitt ytlandskap när de tas ur sin naturliga, 3-dimensionella miljö, vilket är en viktig insikt för framtida forskning inom området, säger Mattias Belting och utvecklar; De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller ta fram antikroppar riktade mot tumörceller använder två-dimensionella modeller, vilket enligt våra fynd ger en felaktig bild som inte återspeglar situationen i patientumörer.

En viktig fördel med TS-MAP-teknologin är att den ger en heltäckande bild av ytantigen som dels exponeras på cancercellers yta, men också information om de specifika ytantigen som har en hög kapacitet att ta sig in i cancerceller, och kan döda dem inifrån.

– Detta är viktigt, eftersom nästa generations antikroppsbaserade läkemedel inom onkologin bygger på kombinationen av en målsökande antikropp, som känner igen tumörytantigenet, och ett cellgift eller en radionuklid som kopplats till antikroppen. Dessa s.k. antikropps-drog-konjugat (eng. antibody-drug-conjugate, ADC), tas specifikt upp av och dödar cancerceller inifrån medan friska celler som saknar tumörytantigenet skonas, säger Mattias Belting.

mattais belting med tre av studiens författare. foto.
Mattias Belting med tre av studiens författare. Från vänster: Valeria Governa, Hugo Talbot, Kelin Gonçalves de Oliveira och Mattias Belting. Foto: Privat

Mattias Belting menar att studiens resultat tydligt belyser möjligheterna och behovet av individspecifika strategier som utgår från den stora repertoaren och variationen av tumörantigen i patienttumörer. Likaså gäller betydelsen av att analysen görs på intakt vävnad.

– Precisionsmedicin inom immunterapi för behandling av cancer är lovande, men också mycket utmanande. Förutom variationen av tumörantigenuttrycket mellan och inom tumörer, har vi ännu ofullständig kunskap om samspelet mellan cancerceller och immunceller i tumörmikromiljön. Vi talar idag om att varje enskild patient ska matchas till ett läkemedel. Kanske är det tvärtom, att vi ska designa ett specifikt läkemedel som ska matchas till den enskilda patienten, hur omöjligt det än låter, avslutar Mattias Belting.

Publikation

Den vetenskapliga artikeln "Landscape of surfaceome and endocytome in human glioma is divergent and depends on cellular spatial organization är publicerad, PNAS, 1 mars 2022.

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, ALF, EUs Horizon 2020 CanFaster, Fru Berta Kamprads Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, SUS donationsfonder, samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med Bio-MS, samt Uppsala Universitet.

mattias belting. foto.

Mattias Belting är professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper/Avd. för tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus vid verksamhetsområde hematologi, onkologi, och strålningsfysik. Foto: Ingemar Hultquist

Länk till hans profil i forskningsportalen

Fakta – cancerbehandlingar riktade mot tumörytantigen

CAR T-cellsterapi
Behandling med CAR T-cellsterapi innebär att immunceller isoleras från patienten, modifieras genetiskt och sedan återförs till patienten. Immuncellerna modifieras för att känna igen ett specifikt protein (målproteinet för behandlingen) för den specifika tumörtypen och som finns på ytan av tumörcellerna. När CAR T-cellen binder till målproteinet på tumörcellerna aktiveras ett maskineri som eliminerar tumörcellerna.

Antikroppsterapier
Antikroppar används idag på flera sätt: a) för att blockera så kallade receptorer, molekyler på cancercellerna yta, som behövs för att cancercellen ska kunna växa, b) genom att låta antikroppar känna igen och binda in till cancercellernas yta och på så sätt peka ut dem för immunförsvaret, c) genom att blockera olika immuncellshämmande ytproteiner, vilket leder till ökad aktivering av T-cellerna och ett immunsvar mot tumören, d) genom att känna igen tumörytantigen och transportera cytotoxin eller radionuklider till cancercellers inre.

 

Kontakt

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper och överläkare på Skånes universitetssjukhus, mobil: 0733507473, mattias.belting@med.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.