Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny rapport: Lösa grunder för fuskanklagelser inom personlig assistans

Statliga utredningar har dåligt på fötterna när de pekar ut ett omfattande fusk inom den personliga assistansen. Både sittande och tidigare regeringar har baserat sin assistanspolitik på utredningar som saknar vetenskaplig grund. Det visar statsvetarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson i en ny rapport från Lunds universitet.

Under det senaste två åren har regeringen genomfört en rad förändringar som syftat till att minska kostnaderna för den personliga assistansen för personer med funktionshinder. Dessa åtgärder har varit hårt kritiserade av funktionshinderrörelsen. I olika medier har rapporterats om barn och personer med omfattande funktionshinder som får sin assistans indragen.

Regeringen politik har återkommande legitimerats med att det finns ett omfattande fusk och överutnyttjande inom den personliga assistansen. De siffror som har figurerat i den offentliga debatten, enligt vilka det kan handla om hela 10 % av alla assistansutbetalningar, har tagits fram med den så kallade ”expertuppskattningsmetoden”, eller Expert Elicitation Method.

Altermark och Nilssons rapport är den första grundliga genomgången av om detta är en lämplig metod för att bedöma assistansfusk samt av hur metoden faktiskt har använts. De baserar sin analys på cirka 1 300 vetenskapliga studier och djupstudier av den viktigaste litteraturen om expertuppskattningar. I rapporten dras två huvudsakliga slutsatser:

1. Det saknas helt evidens för att metoden går att använda för att undersöka omfattningen av felaktiga utbetalningar inom personlig assistans. Faktum är att metoden inte ens är beprövad för att besvara samhällsvetenskapliga frågeställningar.

2. Tillämpningen av metoden för att uppskatta felaktiga utbetalningar inom personlig assistans bryter dessutom mot centrala metodologiska rekommendationer för hur expertuppskattningar ska utformas och genomföras.

- Slutsatsen blir att uppskattningarna av fusket inom den personliga assistansen helt saknar vetenskaplig grund, säger Niklas Altermark.

 

 

 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.