I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är ”på” eller ”av”. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt, med träning, kost och sin livsstil, i en process som kallas DNA metylering. Detta är epigenetik, ett relativt nytt forskningsområde som på senare tid har rönt allt större intresse.
– Vår studie visar på positiva effekter av träning eftersom det epigentika mönstret av gener som påverkar fettupplagring i kroppen ändras, säger Charlotte Ling, ansvarig författare till artikeln.
I studien undersökte forskarna vad som hände med metylgrupperna i fettcellerna hos 23 lätt överviktiga, friska, män i 35-årsåldern som tidigare inte ha utövat någon fysisk aktivitet, då de gått regelbundet på spinning och gympa under ett halvår.
– Egentligen skulle de gå på tre pass i veckan, men de gick i genomsnitt 1,8 gång, säger Tina Rönn, försteförfattare till artikeln som publiceras i PLOS Genetics.
Med hjälp av en teknik som analyserar 480 000 positioner i hela arvsmassan kunde de se att epigenetiska förändringar skett i hela 7000 gener (en människa har 20-25 000 gener).
Därefter gick de vidare och tittade specifikt på metyleringen i generna som kopplas till typ 2 diabetes och fetma.
– Vi fann förändringar även i de generna, vilket tyder på att förändrad DNA metylering till följd av fysisk aktivitet kan vara en av mekanismerna för hur dessa gener påverkar risken för sjukdom, säger Tina Rönn och tillägger att detta aldrig tidigare studerats i fettceller och att man nu har en karta över DNA-metylomet i fett.
I laboratoriet kunde forskarna in vitro (då man studerar cellodlingar i provrör) sedan bekräfta fynden genom att stänga av vissa gener och på det viset få ett minskat uttryck av dessa gener. Resultatet var en förändrad upplagring av fett i fettcellerna.
Sara Liedholm