Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Ompaketerade” masterprogram ska locka fler betalande studenter

Bra forskning räcker inte för att sälja en masterutbildning internationellt. Nej, det som lockar är om utbildningen leder till jobb som studenterna vill ha. Det har man fått lära sig på LTH. Där har man just startat ett pilotprojekt tillsammans med sektionen Externa relationer. Det handlar om att paketera och marknadsföra två masterprogram, ett gammalt och ett nytt, för att se om detta kan attrahera fler avgiftsstudenter.

Per Warfvinge.

Ett av masterprogrammen som genomgår denna ”makeover” för att nå framgång på utbildningsmarknaden är det mer än tio år gamla ”Water resources”. Innan avgifterna infördes lockade det många studenter från utvecklingsländer, men senast hade programmet bara tre antagna studenter som kom från länder utanför Europa.

Den andra masterkursen som ska prepareras för marknaden är helt ny: Supply Chain Management. Den vänder sig till studenter med examen antingen i ekonomi eller i teknik.

– Bara genom att ordet ”management” finns med i namnet, ökar chansen att dra till sig många sökande, säger Christina Grossmann, internationell chef på LTH.

Detta enligt den externa konsulten Tim Rogers som hjälper LTH med att lägga upp marknadsplaner – de handlar dels om vad man ska tänka på innan programmet läggs fast, dels hur marknadsföringen gentemot studenterna ska gå till.

När avgifter infördes för tre år sedan försvann en stor andel av de utomeuropéiska studenterna i ett slag. Lunds universitet satsade tio miljoner av universitetsgemensamma medel på framför allt marknadsföring – ett arbete som drivits centralt från sektionen Externa relationer.

– Den nedåtgående kurvan har vänt, och nu är tiden mogen för fakulteterna att ta en mer aktiv roll i rekryteringsarbetet, säger Christina Grossmann.

Masterutbildningarna utgör en mycket liten del av LTHs verksamhet, men blir allt viktigare.

– Det finns en potential att starta fler så länge de kan ge ett positivt bidrag till ekonomin, berättar Per Warfvinge, vicerektor ansvarig för internationella frågor på LTH.

LTH ordnade ett möte mellan konsulten Tim Rogers och ansvariga för fakultetens tiotal masterutbildningar. Budskapet var alltså entydigt: det är inte bra forskning och goda forskningsmiljöer som är säljande, utan om utbildningen leder till attraktiva jobb, något som kanske förvånade många programansvariga som ser forskningskvaliteten som sitt främsta säljargument.

– Att Lunds universitet har bra forskning och utbildning tar man för givet, förklarar Per Warfvinge. Utmaningen är att göra masterutbildningen attraktiv för individen, visa i vilken bemärkelse den är unik.

Den personliga kontakten är viktig.

– Det gäller att direkt fånga upp den student som visar intresse och erbjuda möjlighet att chatta eller skypa med programföreståndaren och därmed ge utbildningen ett ansikte, säger Christina Grossmann.

Britta Collberg

Se övriga artiklar inom samma tema