Fråga en geolog!
Restriktiv med att vara genväg för skolarbeten
Leif Johansson på Geologiska institutionen konstaterar att det är stor spännvidd på dem som skickar in frågor. Vid något tillfälle var det en översättare som ställde frågor för att kunna översätta målande geologiska beskrivningar i en skönlitterär bok. En annan gång var det en 6–7-åring som hittat en intressant sten, vilket sedan resulterade i en liten redogörelse inför klasskompisarna. Dock är frågelådan mer restriktiv gällande uppsatsarbeten i skolan.
– En och annan fråga kommer från skolelever som uppenbarligen håller på med något eget arbete och ser vår frågelåda som en bekväm genväg. De får då inte något detaljerat svar men lite länkar som de kan jobba med, säger Leif Johansson.
Andra frågor som skickas in är från personer som lagt märke till något speciellt när de varit ute i naturen. Det kan handla om bergarter, fossil, mineral, strukturer i berggrunden eller det som skapats under istiden. En annan grupp av frågeställare är de som vill veta om de har funnit något värdefullt, exempelvis ädelstenar eller meteoriter. Frågelådan har funnits i cirka 25 år.
Fråga en biolog!
Observationer i naturen leder ofta till djupa svar
Det är ganska årstidspräglat vilken typ av frågor som kommer in till Fråga en biolog. På sommaren är det alltid mycket växter och småkryp, på hösten svampar, på vintern fågelbord och fågelmatning, och på nyåret många frågor om spår i snö.
I nuvarande form har frågelådan funnits sedan 2013. Innan dess fanns den också, men hade inte samma räckvidd eftersom den då inte var publik som en LU-blogg. Andreas Nord koordinerar arbetet med hjälp av en stor expertpanel. Han tycker att det är väldigt roligt att interagera med en nyfiken allmänhet på det här sättet.
– Jag blir inspirerad av att så ofta se vilka fantastiskt intressanta observationer folk gör ute i naturen. Vi får ofta in frågor som verkligen går på djupet i olika ekologiska eller evolutionära resonemang, baserat ”bara” på bra observationer utomhus, säger han.
Fråga en matematiker!
Har svarat på 22 799 frågor sedan 1996
Fakultetens äldsta frågelåda finns hos Matematikcentrum. Den grundades 1996 av Kjell Elfström, som själv skrev programvaran till frågetjänsten och har drivit verksamheten sedan dess. I skrivande stund har 22 799 frågor besvarats. Samtliga finns att läsa på sajten.
Frågorna kan handla om allt från vinklarna i en pyramid till utfallet för olika tärningskast eller längden på en bils omkörningssträcka vid specifika hastigheter. Det är främst universitetsstudenter som skickar in frågor, men även elever från gymnasiet och grundskolan förekommer.
– Jag startade frågelådan som ett sätt att göra reklam för institutionen och förhoppningsvis väcka ett intresse för matematik, säger Kjell Elfström.
Vid månadsskiftet maj/juni i år går Elfström i pension. Efter maj kommer svarsverksamheten därmed sannolikt att läggas ner. Redan publicerade frågor och svar kommer att ligga kvar för besökarna, men inga nya frågor kommer att tas emot.
Fråga en zoofysiolog!
Många frågor om djurs anatomi och evolution
Zoofysiologen Anders Lundquist har drivit en frågelåda specifikt nischad för frågor om djur ända sedan han skapade den i slutet av 1990-talet, i samband med att han kodade sin institutions första hemsida. Tusentals svar har det blivit genom åren. Huvudsakligen handlar det om människans och andra djurs fysiologi, anatomi och evolution.
Frågelådan ligger dock på en gammal server och ska istället inom kort gå samman med frågelådan för biologi. För närvarande pågår därför arbetet med att föra över innehållet till Fråga en biolog, som successivt kommer att ta över ansvaret att förvalta Anders Lundquists insatser.
Fråga en fysiker!
Ger svar om allt från golf till kärnkraft
Fysikernas frågelåda innehåller i dagsläget 7 624 frågor med tillhörande svar. Frågorna kan handla om allt från svarta hål till kärnkraft och konsten att få rätt skruv på en golfboll. Frågelådan har funnits sedan 1997 och har sin hemvist hos institutionens nationella resurscentrum för fysik, NRCF. Såväl allmänheten som skolvärlden, främst elever men även lärare, har skickat in frågor genom åren.
Redan vid millennieskiftet gick man över från enbart e-postsvar till att skapa en sökbar databas. Frågetjänsten har länge drivits av Peter Ekström, numera pensionerad. Till sin hjälp har han haft några kollegor på institutionen. Frågelådan är pausad sedan en tid tillbaka, vilket innebär att det för närvarande inte går att ställa nya frågor.
NRCF:s föreståndare Lukasz Michalak förklarar att man just nu arbetar intensivt med att bygga en ny hemsida för centrat. Som en del av det arbetet ska man även utveckla ett gränssnitt som fungerar med frågelådans databas. Ambitionen är att kunna öppna frågelådan för nya frågor hösten 2023.
