I höstas presenterades Forskningsfinansieringsutredningens slutbetänkande om finansiering av forskning och innovation i Sverige. Utredningen föreslog att tre nya myndigheter inrättades: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt föreslogs en avveckling av de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova samt att forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten skulle upphöra.  

Lunds universitet har nu lämnat sitt svar på utredningens förslag.

Universitetet ställer sig i stort bakom utredningens problemanalys. Sveriges andel av världens forskare, forskningsfinansiering samt publikationer är liten och mindre än tidigare. Lunds universitet anser att Sveriges ökade satsning på forskning borde leda till ett större internationellt genomslag. 

– Vi ser ett behov av större kraftsamling, bättre prioriteringar och långsiktiga lösningar inom hela det svenska forsknings- och innovationssystemet. Om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen krävs ett förenklat svenskt system med bättre samordning och större tydlighet, säger Per Mickwitz, vicerektor med ansvar för forskning.

För att forskningens kvalitet och internationella genomslag ska kunna höjas anser Lunds universitet att forskarnas inflytande måste stärkas.

– Det är viktigt att forskarsamhällets kunskap om den internationella forskningsfronten tas tillvara bättre än i förslaget. Detta gäller särskilt Myndigheten för strategisk forskning, säger Per Mickwitz.

Universitetet menar också att utredningen lämnar frågorna om storskalig forskningsinfrastruktur olösta. 

– Vi ser inte att slutbetänkandet bemöter problematiken som finns i dagens upplägg rörande finansieringen av prioriterad forskningsinfrastruktur.  Universitetet menar att en framtida finansieringsmodell måste ha ett separat pengaflöde till storskalig forskningsinfrastruktur, direkt från statsmakten, säger Viktor Öwall, vicerektor för forskningsinfrastruktur, digitalisering och forskarutbildning.