Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Säkerhetschefen: Hot mot forskare ökar på nätet

porträtt av man
Tf säkerhetschef Håkan Jönsson. Foto: Jenny Loftrup

Hot mot forskare ökar enligt tf säkerhetschef Håkan Jönsson som förra året tog emot 16 anmälningar om hot. Ökningen finns på nätet, medan antalet stökiga eller våldsamma personer på campus minskar – troligtvis på grund av fler låsta dörrar.
– Men mörkertalet är stort när det gäller hot på nätet, de flesta anmäler inte.

Att försöka lugna blir en viktig uppgift för Håkan Jönsson och hans säkerhetskollegor eftersom många som utsätts för hot via mejl eller i sociala medier blir rädda. Det kan vara en tröst att veta att av alla mer eller mindre fruktansvärda hot som har formulerats – oftast anonymt – så har inga infriats i verkligheten under de många år som Håkan Jönsson på olika sätt har arbetat med säkerhet på LU.

– Men vi utgår alltid först från att det skulle kunna vara allvar, säger Håkan Jönsson.

Insatsen börjar alltid med ett personligt möte. Säkerhetsavdelningen försöker sen ta reda på vem som står bakom anonyma digitala hot och deras rapporter går sedan vidare till polisen. I de allra flesta fall rekommenderas att man lever som vanligt och inte ändrar för mycket i sina vanor, trots att man har blivit hotad.

– Det blir lätt stort om man börjar ändra i sin vardag och låta rädslan styra. Men man ska vara observant och lita på sin magkänsla om den säger att något är fel, säger Håkan Jönsson.

Det är den utsattes berättelse som räknas och är man rädd så kan man i vissa fall utrustas med överfallslarm. Universitetet har också tillgång till säkerhetsvakter. Bland senare fall där vakter har anlitats finns en lärare som ville ha skydd mot en hotfull student i föreläsningssalen. I ett annat fall har en student fått sällskap av vakt på väg till och från föreläsningar för att skyddas från en annan student.

Det flesta hot- eller hatdrev som blommar upp har klingat av efter två, tre veckor. Håkan Jönsson menar att det viktigaste är att inte behålla saker för sig själv, utan att söka stöd hos kolleger och chef.

– Då ser man också att man inte är ensam, att det är många som är med om detta.

Naturligtvis är det många forskare som aldrig utsätts, utan det är vissa ämnen som är som en magnet för nättroll.

– Det är inte så att vi får anmälningar om hot på nätet varje dag, men å andra sidan vet vi att mörkertalet är stort.

När forskningen använder sig av djurförsök eller berör invandring, högerextrema rörelser, islam, arv och miljö, eller genus så är risken avsevärd. Bland de som är mest utsatta finns forskare i genusvetenskap (se sidan 17).

– De får en mejlflora av hat. Det är tyvärr vardag för dem och de anmäler bara om det är något som sticker ut, till exempel om de hotar familjen eller berättar att det vet var de bor, säger Håkan Jönsson.