Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Starkare marin profil med nytt fältlabb i Simrishamn

Kvinna och man står i en hamn. Foto.
Anders Persson och Josefine ­Larsson arbetar ihop i det nya marina fält­labbet. Foto: Kennet Ruona

Lunds universitet stärker sin marinbiologiska profil. Tack vare stöd från Region Skåne och privata donationer på närmare en miljon kronor har ett modernt fält-laboratorium upprättats på Marint centrum i Simrishamn. Här ska forskare från en rad institutioner bedriva projekt om Östersjön.

Anders Persson, lektor i akvatisk ekologi, böjer sig fram över det nya mikroskopet och betraktar den kinesiska ullhårskrabban som Josefine Larsson, forsknings- och innovationskoordinator på Marint centrum, precis plockat fram ur en GB-glassburk. Den nu djupfrysta krabbtaskan, som fångats av en fiskare i Kivik, är ett exempel på en invasiv djurart som på sikt kan sabotera havsmiljön i Östersjön.

Krabba. Foto.
Kinesisk ullhårskrabba – ett exempel på en invasiv djurart som på sikt kan sabotera havsmiljön i Östersjön. Foto: Kennet Ruona

– Det här är en lurig rackare! Precis som fisken svartmunnad smörbult som blivit allt vanligare i Östersjön äter ullhårskrabban tunnskaliga blåmusslor som behövs för att filtrera vattnet. Detta kan leda till bottendöd och mer algblomning i Östersjön, säger Anders Persson.

Marint centrum etablerades av Simrishamns kommun 2010 som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. 2019 inleddes ett forskningssamarbete med Lunds universitet. Anders Persson har varit med sedan dess.

– Lunds universitet har ingen uttalad marin-biologisk profil jämfört med Göteborg och Stockholm, men det pågår mycket -marin forskning utspridd på olika institutioner. Så vi hoppas att forskningen här i Simrishamn kommer att bättre profilera universitetet i marina frågor, säger han.

Fisk undersöks i mikroskop. Foto.
Fisk undersöks i mikroskop. Foto: Kennet Ruona

Det nya labbet är utrustat med mikroskop och apparatur för provhantering av vatten, sediment och bottenfauna. Här kommer forskarna att kunna torka, frysa, artbestämma, mäta och väga. Det finns också utrustning för att bevara prover inför dna- och proteinanalys, samt en undervattensdrönare.

Kvinna tittar på en maskin i en resväska. Foto.
Josefine Larsson ser fram emot att arbeta med den nya undervattens­drönaren. Foto: Kennet Ruona

– Jag har precis varit ute och premiärkört den. Det var lite som att spela tv-spel. Möjligheterna att kunna filma och fota under ytan kommer att vara mycket betydelsefulla i flera forskningsprojekt, säger Josefine Larsson.

Förutom Anders Perssons forskning om invasiva arter pågår en rad andra projekt om bland annat spökgarn, PFAS, marina däggdjur och våtmarkers effektivitet mot syrebrist och brunifiering. Men även projekt om sillen i Östersjön, analys av tungmetaller i sediment och blåmusslor, rening av kommunalt avloppsvatten och anläggandet av ett artificiellt torskrev utanför Hanö i Blekinge.

– Vi har forskare från både Geologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Internationella miljöinstitutet, Institutionen för tjänstevetenskap och LTH som är knutna till oss och bedriver projekt här. Vi välkomnar fler forskare från olika discipliner, det tvär- och mångvetenskapliga perspektivet är viktigt för att hantera Östersjöns komplexa utmaningar, säger Josefine Larsson.

Man och kvinna sitter i en hamn. Foto.
Anders Persson och Josefine Larsson. Foto: Kennet Ruona

Den marina miljön i Östersjön har länge varit hotad. Men under de senaste åren har det börjat se bättre ut med klarare vatten, återväxt i tångskogen och en minskning av gamla miljögifter.

– Vi hoppas att det nya labbet kan leda till att vi lär oss mer om Östersjön och att det också kan bidra till en fortsatt god marin utveckling, säger Anders Persson.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.