Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stressade LU-anställda massökte till yogastudier

. Det egna välmåendet efter yogapassen ledde in dem på ett nytt spår i forskningen. Över 200 LU-anställda anmälde sig som frivilliga till deras första studie. Nu är de på väg att färdigställa en tvärvetenskaplig studie där yogans psykologiska och fysiologiska hälsoeffekter undersöks.

Rachel Maddux tränar yoga regelbundet, liksom kollegorna i yogaprojektet. Foto: privat

Rachel Maddux, Una Tellhed och Daiva Daukantaité är kollegor på Psykologiska institutionen. De är dessutom flitiga på att träna yoga och själva övertygade om att yogan hjälper dem att hantera stressen på jobbet.

– Jag började med yoga för att jag hade ont i ryggen, berättar Una Tellhed. När jag märkte att det hjälpte mig att stressa ner och dessutom gjorde att jag sov bättre fastnade jag.

Hon började yoga dagligen, både själv i hemmet och i grupp. Sin passion för yogan delade hon med kollegorna Rachel Maddux och Daiva Daukantaité och det var i samtal om hur bra de mådde av träningen som de bestämde sig för att starta ett gemensamt projekt.

– Vi ville vetenskapligt prova om yoga verkligen har en avstressande effekt, säger Rachel Maddux och berättar att det inte fanns så många studier kring yoga när de påbörjade sin studie. Idag finns det många studier.

Via personalansvariga på universitetet sökte de anställda som skattade sig själva som stressade och som ville ställa upp i en yogastudie. Ett kriterium var att de aldrig skulle ha testat yoga tidigare.

– Vi blev överraskade över hur många universitetsanställda som ville vara med, över 200, berättar Daiva Daukantaité.

Studien, som till slut kom att omfatta 90 universitetsanställda, gav ett tydligt resultat. De som yogade två gånger i veckan under 8 veckors tid rapporterade tydliga förbättringar när det gällde ångest, stress och generellt välmående i jämförelse med kontrollgruppen. Liknande resultat hittades hos kontrollgruppen när även de i efterhand provade på yoga i åtta veckor.

– Det var roligt att se att vanlig yoga i storgrupp på Gerdahallen gav resultat, säger Daiva Daukantaité.

En av dem som svarade när de sökte deltagare till studien var Olle Melander som forskar om hjärt- och kärlsjukdomar. Han var själv inne på samma spår och föreslog en gemensam studie för att även kunna mäta den fysiologiska effekten av yogan. Psykologerna nappade och även om den tvär-vetenskapliga studien ännu inte är klar pekar mycket mot att man kommer att kunna belägga yogans positiva effekter när det gäller stress och sömn.

Una Tellhed tror inte att universitetsanställda är mer stressade än andra yrkes-kategorier men pekar på studier som gjorts av att tempot har ökat generellt i samhället.

– När jag läste på psykologprogrammet i slutet av 90-talet sa en lärare till mig att universitetsläraryrket är bra för man behöver inte stressa så mycket, säger Una Tellhed. Så tror jag ingen skulle beskriva yrket idag.

Daiva Daukantaité menar att yogan har lärt henne fokusera på nuet och att kunna använda mikropauser, som exempelvis när hon går och hämtar kaffe, för att koppla av. Men samtidigt är hon noga med att påpeka att hon inte ser yogan som en universallösning.

– Den innebär bara att man bättre kan hantera en stressig situation, inte att den kan användas för att undvika att ta tag i strukturella problem med för hög arbetsbelastning.

Ulrika Oredsson