– Klimatförändringarna i Arktis går dubbelt så fort som i resten av världen. Men eftersom området är stort och där bor få människor finns det inte så mycket data, något som är helt avgörande för att kunna anpassa oss till klimatförändringarna, säger Margareta Johansson, polarforskare vid Lunds universitet och koordinator för Interact.
Interact är ett samarbete mellan 17 länder och 86 forskningsstationer i Arktis och närliggande högalpina områden. Projektet grundades 2011 med pengar från EU:s ramprogram FP7. Sedan starten har cirka 900 polarforskare kunnat åka till Arktis och göra fältarbete tack vare Interact. 2016 fick polarforskaren Margareta Johansson vid Lunds universitet uppdraget att koordinera projektet. Arbetet har fallit väl ut och universitetet fick mandat från Interact-nätverket att ansöka om ett uppföljningsprojekt. Detta har nu blivit beviljat och Lunds universitet får ytterligare 10 miljoner euro för projektet som ska pågå i fyra år med start 1 januari 2020.
– Det innebär att vi kommer att kunna skicka ytterligare 450 polarforskare för att utföra fältarbete i alla delar av Arktis. Vi har arbetat upp ett gränsöverskridande samarbete som fungerar väldigt bra. Därför känns det extra roligt att få fortsätta arbeta med de här viktiga frågorna, säger Margareta Johansson.
Under de kommande åren ska Interact arbeta för att minska forskningsstationernas och turistoperatörernas klimatpåverkan i Arktis, göra lokala samhällen och stationerna mer rustade för extremväder samt göra det lättare att ta sig dit för forskare. Även uppkopplingen ute på stationerna ska förbättras så att det ska bli enklare för polarforskarna att skicka hem data. Interact ska också verka för att öka den allmänna medvetenheten om situationen i Arktis, bland annat genom ett filmsamarbete med BBC. Dessutom ska Interact initiera samarbeten med ursprungsbefolkning för att få viktiga perspektiv på hur den ökande turismen i Arktis kan bli så hållbar som möjligt.
– En annan nyhet är att vi också kommer att börja använda oss av artificiell intelligens, bland annat för att extrahera viktig information ur gamla fotografier, säger Margareta Johansson.