Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Visselblåsare – det enda reella kontrollorganet av säkerhets- och underrättelsetjänster

Alexandra Franzén
ALexandra Franzén. Foto: Emma Lord

En ny avhandling från Lunds universitet visar att enbart visselblåsare och grävande journalister kan kontrollera säkerhets- och underrättelsetjänster i västerländska demokratier. Varken parlamentariska kontrollorgan eller rättsapparaten har i praktiken klarat av att uppmärksamma exempel på dessa verksamheters kränkningar av de egna medborgarnas rättigheter.

Det var först när Håkan Isacson berättade för Peter Bratt och Jan Guillou om IB samt när Edward Snowden avslöjade uppgifter om NSA:s massövervakning till en grupp journalister på The Guardian som dessa underrättelseorganisationers kräkningar av sina medborgares rättigheter uppmärksammades och korrigerades. När man läser de forskningsstudier som finns kring säkerhets- och underrättelsetjänster i västerländska demokratier ser man att detta är ett genomgående mönster, i praktiken är det enbart visselblåsare i samarbete med grävande journalister som utövat någon reell kontroll av dessa institutioner, säger Alexandra Franzén, nybliven doktor i sociologi vid Lunds universitet.

Det grundläggande problemet i demokratier är att det ligger i säkerhets- och underrättelsetjänsternas natur att deras verksamhet måste präglas av en mycket låg grad av insyn. Samtidigt är det ett välkänt faktum att säkerhets- och underrättelsetjänster gång på gång missbrukat sin makt. IB skickade exempelvis in en provokatör i de svenska Palestinagrupperna som försökte få medlemmar av solidaritetsrörelsen att begå brott medan amerikanska NSA ägnade sig åt en form av massövervakning av världens digitala trafik där helt vanliga människor fick sina uppgifter registrerade och lagrade trots att de inte misstänktes för någon kriminell verksamhet.

–Visselblåsare löser det ständiga dilemmat mellan underrättelseorganisationernas behov av att omges av en hög mur av sekretess och den västerländska demokratins lika legitima behov av att se till att dessa mäktiga institutioner lever upp till sina juridiska, politiska och moraliska förpliktelser. Genom att temporärt skapa insyn i säkerhets- och underrättelsetjänstens verksamhet kan visselblåsaren i samarbete med grävande journalister se till att uppmärksamma missförhållanden och se till att det görs något åt dessa. Samhället är beroende av att enskilda individer inom säkerhets- eller underrättelsetjänsten, som Håkan Isacson och Edward Snowden, slår larm när de observerar exempel på maktmissbruk, säger Alexandra Franzén.

 

Avhandlingsomslag

Om avhandlingen

Alexandra Franzén har i sitt avhandlingsarbete undersökt förhållandet mellan det statliga underrättelseväsendet och grävande journalistik i västerländska demokratier. Studien består intervjuer, tidigare forskning, arkivmaterial samt analys av domar och andra juridiska dokument.
Brottslingar av en mycket speciell sort. : Spionskandalen som en maktkamp mellan visselblåsare, grävande journalister och underrättelsetjänster.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.