Artificiell intelligens (AI) har snabbt blivit synonymt med social och ekonomisk förändring. På kort tid har den spridit sig till livets alla hörn, från det privata till det professionella till det offentliga, och utvecklingen visar inga tecken på att sakta ner. Men vad betyder den snabba introduktionen av denna teknik för samhället? Hur ser vi till att dess ekonomiska inverkan inte skapar fler sociala eller samhälleliga problem än den löser? Hur kan förändringen av AI göras mer hållbar, inte bara för oss människor, utan för våra planetära resurser?

Den här kursen utforskar de sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringar som utvecklingen inom AI medför. Den syftar till att ge kritiska och analytiska verktyg för att undersöka AI-förändringsprocesser och styra dem i mer hållbara riktningar. Detta uppnås med fokus på: (1) det konceptuella och empiriska ursprunget till ‘hållbarhet’ och ‘artificiell intelligens’, och teoretiska ramar för att utforska och förstå hur dessa är relaterade; (2) AI-systemens sociala och materiella ursprung, med särskild uppmärksamhet riktad mot deras osynliga produktionsprocesser och miljökostnader; och (3) tillämpningar och effekter av AI inom nyckelområden för det sociala, det ekonomiska och det miljömässiga.

Genom en kombination av onlineföreläsningar och seminarier om central litteratur kommer kursdeltagarna att utveckla kunskap om utmaningar och möjligheter för AI att bidra till positiv social, miljömässig och ekonomisk förändring. De kommer att lära sig hur man använder hållbarhetsramverk inom AI-området, hur man identifierar AI-systemens reflexivitet (dvs. deras förmåga att förbättra den ohållbara bas som de är byggda på) men också de rebound-effekterna som hotar att undergräva deras positiva effekter, och kommer att utveckla kritiska och konceptuella förmågor för att analysera de många och motstridiga konsekvenser av dessa framväxande teknologier. På detta sätt syftar kursen till att ge praktisk samhällsvetenskaplig kunskap till livslångt lärandestudenter (med erfarenhet från privat eller offentlig sektor) såväl som ingenjörsstudenter (som komplement till deras tekniska lärande).