Asymmetric Information and The Production of Health
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Det samlade temat för de sju artiklarna i denna avhandling är att se på hur modern national-ekonomiska teori, som behandlar problem rela-terade till förekomsten av asymmetrisk infor-mation, kan användas för att studera insatser för åstadkomma bättre hälsa. Artiklarna rör dels vård på sjukhus,dels produktionen av läkemedel. För sjukhusen handlar det om hur man via olika be-löningssystem kan styra produktionen att bli så effektiv som möjlig och hur man ska få bästa möjliga kvalitet. När det gäller produktionen av läkemedel handlar diskussionen om hur ersätt-ningar till producenter och konsumenter skall utformas för att bästa möjliga resultat ska kunna åstadkommas. Avhandlingen består av sju olika delar. Del 1 är en introduktion till restenav artiklarna där metodologi och syfte klargörs. Del 2 behandlar prissättningen av läkemedel i Sverige. Artikeln tar ett helhetsgrepp på frågorna om ersättning till producenterna, subvention av konsumenterna samtincitament för forskning och utveckling. Slutsatserna är att staten bör begränsa sig till att reglera priserna för preparat som är mycket kostsamma, eftersom en fri prissättning och höga gränser för högkostnadsskyddet räckerför att få en press nedåt på priserna för de flesta läke-medel. Del 3 är en teoretisk modell som syftar till att belysa hur utvecklingen av nya läkemedel bäst stimuleras genom prissättning och subsidier från staten när ett patent väl beviljats. Modellen behandlar en sluten marknad där man kan väga behoven av att ha hög kvalitet för läkemedel mot kostnaden för att utveckla dessa. Del 4 är en översikt av tidigare forskning om ersättning till sjukvårdsproducenter. Där behandlas frågor om "icke-observerbar/verifierbar kvalitet", "yardstick competition" och teorier som bygger på att läkaren agerar som garant för kvaliteten i vården, s k "agentteorier". Del 5 är en kombi-nation av agentteorierna inom hälsoekonomin och Laffont & Tiroles regleringsteori. Modellen inleds med en situation där det endast råder osäkerhet om kvaliteten när det gäller vården. Detta visar sig ge samma resultat som Ellis & McGuires (1986) modell där den optimala ersätt-ningen är en blandning av kostnadsersättning och fasta priser. Sedan tillåter jag möjligheten att producenterna inte är fullt effektiva. De kan då utöva "effort" för att sänka kostnaden. Den optimala ersättningen blir i detta fall mer fastprisersättning och mindre av kostnadser-sättning. Slutligen analyserar jag situationen där det råder osäkerhet om vilken effektivitet som pro-ducenten kan uppnå. Det visar sig då att de optimala kontrakten skiljer sig mellan produ-center som är olika effektiva. Generellt för-skjuts de optimala kontrakten mot mer av kostnads-ersättning. Mer effektiva producenter kommer också att få mer av fasta priser, medan in-effektiva producenter får mer av kostnadser-sättning. Del 6 utvidgar modellen från del 5 och analyserar vad som händer om det är möjligt att behandla olika patientgrupper med olika hög kvalitet (så kallad skimping). Modellen syftar till att förklara dagens utformning av patientklassifikationssystem och kanske ge underlag till förbättringar av dessa. Del 7 är en tillämpning av "dubbelagentmodellen" för att belysa skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande sjukhus. Det visar sig att sätten att styra och reglera dessa två sjukhustyper måste skilja sig åt, i och med att vinstmotivet som är signal för inträde när det gäller sjukhus som drivs med syfte att skapa vinst, inte fungerar på samma sätt för icke-vinstdrivande sjukhus. Icke-vinstdrivande sjukhus, å andra sidan, tar ersättningen som given och anpassar kvaliteten till givna resurser.
Det samlade temat för de sju artiklarna i denna avhandling är att se på hur modern national-ekonomiska teori, som behandlar problem rela-terade till förekomsten av asymmetrisk infor-mation, kan användas för att studera insatser för åstadkomma bättre hälsa. Artiklarna rör dels vård på sjukhus,dels produktionen av läkemedel. För sjukhusen handlar det om hur man via olika be-löningssystem kan styra produktionen att bli så effektiv som möjlig och hur man ska få bästa möjliga kvalitet. När det gäller produktionen av läkemedel handlar diskussionen om hur ersätt-ningar till producenter och konsumenter skall utformas för att bästa möjliga resultat ska kunna åstadkommas. Avhandlingen består av sju olika delar. Del 1 är en introduktion till restenav artiklarna där metodologi och syfte klargörs. Del 2 behandlar prissättningen av läkemedel i Sverige. Artikeln tar ett helhetsgrepp på frågorna om ersättning till producenterna, subvention av konsumenterna samtincitament för forskning och utveckling. Slutsatserna är att staten bör begränsa sig till att reglera priserna för preparat som är mycket kostsamma, eftersom en fri prissättning och höga gränser för högkostnadsskyddet räckerför att få en press nedåt på priserna för de flesta läke-medel. Del 3 är en teoretisk modell som syftar till att belysa hur utvecklingen av nya läkemedel bäst stimuleras genom prissättning och subsidier från staten när ett patent väl beviljats. Modellen behandlar en sluten marknad där man kan väga behoven av att ha hög kvalitet för läkemedel mot kostnaden för att utveckla dessa. Del 4 är en översikt av tidigare forskning om ersättning till sjukvårdsproducenter. Där behandlas frågor om "icke-observerbar/verifierbar kvalitet", "yardstick competition" och teorier som bygger på att läkaren agerar som garant för kvaliteten i vården, s k "agentteorier". Del 5 är en kombi-nation av agentteorierna inom hälsoekonomin och Laffont & Tiroles regleringsteori. Modellen inleds med en situation där det endast råder osäkerhet om kvaliteten när det gäller vården. Detta visar sig ge samma resultat som Ellis & McGuires (1986) modell där den optimala ersätt-ningen är en blandning av kostnadsersättning och fasta priser. Sedan tillåter jag möjligheten att producenterna inte är fullt effektiva. De kan då utöva "effort" för att sänka kostnaden. Den optimala ersättningen blir i detta fall mer fastprisersättning och mindre av kostnadser-sättning. Slutligen analyserar jag situationen där det råder osäkerhet om vilken effektivitet som pro-ducenten kan uppnå. Det visar sig då att de optimala kontrakten skiljer sig mellan produ-center som är olika effektiva. Generellt för-skjuts de optimala kontrakten mot mer av kostnads-ersättning. Mer effektiva producenter kommer också att få mer av fasta priser, medan in-effektiva producenter får mer av kostnadser-sättning. Del 6 utvidgar modellen från del 5 och analyserar vad som händer om det är möjligt att behandla olika patientgrupper med olika hög kvalitet (så kallad skimping). Modellen syftar till att förklara dagens utformning av patientklassifikationssystem och kanske ge underlag till förbättringar av dessa. Del 7 är en tillämpning av "dubbelagentmodellen" för att belysa skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande sjukhus. Det visar sig att sätten att styra och reglera dessa två sjukhustyper måste skilja sig åt, i och med att vinstmotivet som är signal för inträde när det gäller sjukhus som drivs med syfte att skapa vinst, inte fungerar på samma sätt för icke-vinstdrivande sjukhus. Icke-vinstdrivande sjukhus, å andra sidan, tar ersättningen som given och anpassar kvaliteten till givna resurser.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2000
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Economic Studies
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Economics, Lund University
Ämne
- Economics
Nyckelord
- ekonomisk teori
- ekonometri
- Nationalekonomi
- economic policy
- economic theory
- economic systems
- Economics
- econometrics
- reimbursement
- health care
- moral hazard
- quality
- asymmetric information
- ekonomiska system
- ekonomisk politik
- Hospital science and management
- Sjukhusforskning
- sjukhusförvaltning
- Pharmacological sciences
- pharmacognosy
- pharmacy
- toxicology
- Farmakologi
- farmakognosi
- farmaci
- toxikologi
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0029
Försvarsdatum
25 november 2000
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
sal 210, EC III, Holger Crafoords Ekonomicentrum
Opponent
- Trond E Olsen (Professor)