Hur lagens öga, öra och hand skriver - en språklig analys av texten under rubriken "omständigheterna" i elva brottsanmälningar

Författare

Sofia Viking

Summary, in Swedish

Inom polisyrket är en korrekt skriven brottsanmälan en förutsättning för ett korrekt beslut och i slutändan grunden för en rättvis dom. De texter som poliser producerar har stor betydelse för rättsväsendet och utgör ofta en grund för ett eventuellt åtal. Det är alltså viktigt att texterna är läsbara ur ett rättsäkerhetsperspektiv.

I denna uppsats undersöks och visas hur språket ser ut i elva brottsanmälningar där texten under rubriken ?omständigheter? har analyserats. En lexikogrammatisk analys visade att majoriteten av brottsanmälningarna var nominala, konkreta och allmänna. Texterna anses alltså inte vara byråkratiska enligt de lexikogrammatiska dimensionerna. Enligt texternas läsbarhetsindex (LIX) kan ungefär hälften av texterna anses vara svåra.

En analys av kanslispråkliga drag och normbrott visade att de elva brottsanmälningarna var mer präglade av kanslispråk än av normbrott. Polisiära och juridiska uttryck, nominaliseringar och nakna substantiv påverkade alltså textens läsbarhet mer än stavfel, ordvalsfel, inkonsekvent tempus och satsradning.

Analyser av textbindningen och kompositionen visade att ungefär hälften av texterna hade en konnektiv- eller tematisk bindning som bitvis kunde förbättras för att skapa bättre sammanhang för läsaren. Majoriteten av texterna disponeras efter en mer tidsmässig disposition varav några på sina ställen använder fel tempus, vilket kan störa läsningen.

Liksom resultatet av en liknande undersökning gjord av Birgitta Leijonhielm var de flesta bristerna i de elva brottsanmälningarna mer på ett djupspråkligt plan än ytspråkligt. Skribenterna behärskar alltså det svenska skriftspråket, men vissa svårigheter ligger i att applicera det på ett mer korrekt sätt gällande till exempel stilnivå.

Polisernas skrivsituation är svår, möjligen är det en bidragande faktor till att det till exempel förekommer stavfel och satsradning i mitt material. Men det som påverkar texternas läsbarhet mest, att de är kanslispråkliga, beror enligt mig på att skribenterna behöver jobba med att mottagaranpassa sin text. Denna strävan bör delas av polisutbildningen och polischefer genom att driva en konkret och uttalad svenskundervisning under utbildningen som sedan fortsätter på arbetsplatsen.

Avdelning/ar