Kring kring

Om en prepositions betydelse och förändring under 44 år Handledare: Gunlög

Författare

Eva Frisendahl

Summary, in Swedish

Uppsatsen undersöker hur och varför användandet och den lexikala betydelsen av ordet kring förändrats mellan 1965 och 2008. Den tar avstamp i semantikens teorier om ords betydelser, särskilt den kognitiva lingvistiken med dess tillämpning av våra mentala bilder av omvärlden, inklusive prepositioners betydelse. Teorierna har verktyg för att utforska ords flertydighet, och urskilja de olika betydelserna. De förklarar även hur betydelserna uppstår och utvecklas.

Uppsatsen berör också området sociolingvistik, här i avseende på hur språkanvändare uppfattar förändringen.

Ord består av flera betydelsekomponenter. Vilka komponenter vi uppfattar hos ett ord är dock individuellt och beror också på sammanhanget. Omanalys och därmed betydelseförändring av ett ord kan ske om språkanvändare omtolkar en betydelse utifrån sammanhanget, skiljer ut de betydelsekomponenter de uppfattar och placerar ordet i ett nytt sammanhang, så att det kan förses med nya egenskaper. Detta sker lättare om ordet är otydligt.

På det sättet utvecklas betydelser som grenar i ett träd. Alla dessa enskilda betydelser kvarstår ofta i trädet och kan fortfarande användas. Så får ett ord flera betydelser, och detta har skett med kring.

Materialet var drygt två tusen meningsexempel där kring förekom, från presstext 1965 till 2008. I denna korpus fann jag belägg för 15 olika betydelser.

Undersökningen visar att något genombrott i förändrad betydelse inte har skett de senaste åren, trots att det är en vanlig uppfattning. Enligt denna uppfattning skulle förändringen framförallt gälla att abstrakt användning av kring nu kan avse något som faktiskt är direkt på och inte befinner sig runtomkring. Men redan 1965 utgjorde dessa exempel en tredjedel. Många förändringar har dock ändå skett i de olika betydelsernas andel av den totala användningen av kring. Detta har i stort sett skett i jämn takt.

Att kring har utvecklats i den riktning den gjort bedömer jag beror på att prepositionen lämpar sig särskilt väl för metaforisk och för abstrakt användning. Dessa båda varianter underlättar omtolkning av ordets betydelset. De begränsar sig nämligen inte till vår fysiska verklighet; vilket medför otydliga gränser för prepositionen. Kring har också en inneboende flertydighet, för att ordet i sig själv, när det används för något som bara omsluter, kan vara otydligt och omtolkas till att även gå innanför gränserna på det prepositionen avser.

Den tydligaste trenden var att andelen av kring som avsåg att trajektorn (det som är kring något) befann sig direkt på landmärket (det som något är kring) har vuxit, vilket också var den förväntade utvecklingen. Numera står den andel där kring kan ersättas med rörande eller liknande för hälften av samtliga förekomster. De andra viktiga förändringarna är att abstraktion och flertydighet har ökat stort. Kring som används spatialt används desto mindre. Kring grammatikaliseras och får då ett mycket bredare användningsområde. Grammatikalisering kan innebära att förlora betydelsekomponenter och att övergå till att bli enbart abstrakt.

2008 verkar prepositionen befinna sig i ett utvecklingsskede med ökande flertydighet, skiftande åsikter ut språkvårdande perspektiv och snabb förändring. Det är tecken på en varaktig språkförändring.

Uppsatsen spekulerar sedan i om utvecklingen för kring kommer leda till en fullständig grammatikalisering, om prepositionen bara kommer kunna användas för något som är direkt på och vad som i så fall kan täcka den tomma plats kring lämnar efter sig. Blir det runt?

Avdelning/ar