Att plantera ett barn : internationella adoptioner och assisterad befruktning i svensk reproduktionspolitik
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Vad är en familj, vilka kan bilda en familj och vem bestämmer det? Hur ser föreställningarna kring den ideala familjen ut? Och varför anses det viktigt att ha kännedom om sitt ursprung och att tillhöra en familj, en släkt eller en nation? I denna avhandling undersöks den svenska familjepolitiken kring internationella adoptioner och assisterad befruktning. Undersökningen bygger på statliga utredningar som utkom mellan åren 1953 och 2007, vilka återspeglar den förändrade synen på vad som är normalt, naturligt, önskvärt och moraliskt riktigt när det gäller barnalstrande och familjebildning. Utredningarna har gått från att betrakta utlandsadoptionerna som en god handling och en form av u-landshjälp till att oroa sig för kidnappningar, barnhandel och exploatering av tredje världen. Samtidigt talas det allt mer om adoptivbarnens psykiska ohälsa och att de måste söka sina rötter. Tidigare var det viktigt att barnen snabbt försvenskades och assimilerades i det svenska samhället, men i dagens mångkulturella samhälle ska barnen snarare acceptera att de är annorlunda och bejaka sitt etniska ursprung. Den internationella adoptionsverksamheten har allt mer kommit att kritiseras samtidigt som antalet adoptioner har minskat. I motsats till detta har inställningen till reproduktionsteknologi blivit allt mer positiv och antalet behandlingar ökat kraftigt. Den tidigare skepsisen och teknikrädslan har tonats ned och tekniken har möjliggjort nya sätt att tänka kring familj och normbrytande familjepraktiker. Detta har bland annat medfört att homosexuella par har fått tillgång till assisterad befruktning och att sambandet mellan sexualitet och reproduktion har luckrats upp. Viktiga ledord för verksamheten har varit jämställdhet och likabehandling. Tekniken har också medfört ett ökat intresse för genetiska förklaringar och biologiskt släktskap. Den svenska familjepolitiken har därför blivit allt mer inriktad på att säkerställa barnets rätt till sitt ursprung. Detta har fått den kanske något paradoxala konsekvensen att man både eftersträvar att bedriva en modern familjepolitik samtidigt som man försöker bevara några av den traditionella kärnfamiljens grundbultar.
Vad är en familj, vilka kan bilda en familj och vem bestämmer det? Hur ser föreställningarna kring den ideala familjen ut? Och varför anses det viktigt att ha kännedom om sitt ursprung och att tillhöra en familj, en släkt eller en nation? I denna avhandling undersöks den svenska familjepolitiken kring internationella adoptioner och assisterad befruktning. Undersökningen bygger på statliga utredningar som utkom mellan åren 1953 och 2007, vilka återspeglar den förändrade synen på vad som är normalt, naturligt, önskvärt och moraliskt riktigt när det gäller barnalstrande och familjebildning. Utredningarna har gått från att betrakta utlandsadoptionerna som en god handling och en form av u-landshjälp till att oroa sig för kidnappningar, barnhandel och exploatering av tredje världen. Samtidigt talas det allt mer om adoptivbarnens psykiska ohälsa och att de måste söka sina rötter. Tidigare var det viktigt att barnen snabbt försvenskades och assimilerades i det svenska samhället, men i dagens mångkulturella samhälle ska barnen snarare acceptera att de är annorlunda och bejaka sitt etniska ursprung. Den internationella adoptionsverksamheten har allt mer kommit att kritiseras samtidigt som antalet adoptioner har minskat. I motsats till detta har inställningen till reproduktionsteknologi blivit allt mer positiv och antalet behandlingar ökat kraftigt. Den tidigare skepsisen och teknikrädslan har tonats ned och tekniken har möjliggjort nya sätt att tänka kring familj och normbrytande familjepraktiker. Detta har bland annat medfört att homosexuella par har fått tillgång till assisterad befruktning och att sambandet mellan sexualitet och reproduktion har luckrats upp. Viktiga ledord för verksamheten har varit jämställdhet och likabehandling. Tekniken har också medfört ett ökat intresse för genetiska förklaringar och biologiskt släktskap. Den svenska familjepolitiken har därför blivit allt mer inriktad på att säkerställa barnets rätt till sitt ursprung. Detta har fått den kanske något paradoxala konsekvensen att man både eftersträvar att bedriva en modern familjepolitik samtidigt som man försöker bevara några av den traditionella kärnfamiljens grundbultar.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2011
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Studia Historica Lundensia
Volym
17
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University (Media-Tryck)
Ämne
- History
Nyckelord
- family
- family policy
- international adoptions
- assisted reproductive technology
- SOU
- discourse analysis
- governmentality
- heteronormativity
- the child’s best interest
- late modernity
- Sweden
Status
Published
Handledare
- Monika Edgren
- Irene Andersson
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-755X
- ISBN: 978-91-7473-104-0
Försvarsdatum
29 april 2011
Försvarstid
13:15
Försvarsplats
D222, Lärarutbildningen, Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö
Opponent
- Helena Bergman (fil dr)