Miljömålet i skogsbruket : Styrning och frivillighet
The Environmental Goal of Swedish Forestry : Regulation and voluntariness
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Införandet av 1993 års skogspolitiska beslut med ett jämställt miljö- och produktionsmål, belyser den historiskt befästa konflikten mellan allmänintresse och egenintresse: statens vilja och behov att styra produktion och avkastning kontra den enskilde skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog. Idag har denna konflikt styrt över mot en statligt uttalad målsättning att skydda biologiskt värdefull skog och tillvarata skogens sociala värden. På så sätt handlar styrningsproblematiken i skogspolitiken inte längre enbart om relationen allmän- egenintresse, utan det har också byggts in en målkonflikt i allmänintresset mellan produktionsmål och miljömål. För att de skogspolitiska miljömålsättningarna skall nås förutsätts frivilliga insatser utöver lagens krav från skogsägarna. Vilka drivkrafter finns för skogsägaren att ta ett utökat frivilligt miljöansvar? Vilka begränsningar finns då om skogsägaren vill ta detta ansvar? Genom att använda en normmodell som sökverktyg har jag lyft fram de aspekter som jag antar formar skogsägarens vilja att handla, och hur kunskap eller brist på kunskap påverkar viljan. Men jag visar också att det inte är tillräckligt att vilja och att kunna, det måste också finnas systemförutsättningar ? ekonomi, lagstiftning, geografiska förutsättningar mm ? som gör det möjligt för individen att agera i enlighet med sin vilja och sina värderingar. För att kunna motivera markägarna att ta ett ökat miljöansvar måste också det administrativa genomförandet utvecklas. För att undvika att naturvården upplevs som en ?restriktionspolitik? som endast medför hinder och förbud, måste planerade åtgärder utgå från en gemensam problem bild för att öka förståelsen för vad som behöver bevaras och varför. Genom att designa en "smart regulation" finns det möjligheter att skapa ett effektivt skydd för miljön även i en situation med minskade statliga resurser, genom att använda olika kombinationer av flexibla styrmedel i en kontext som involverar ett större antal av de berörda aktörerna. Den miljöpolitiska styrningen får en mjukare form, från tvingande regler och kontroll till styrformer som präglas av förhandlingar och samförstånd. Den målgrupp som skall ?styras? och kontrolleras kan motiveras att ta ett större eget ansvar, och statens roll blir snarare att ¢möjliggöra¢, att fungera som ?motor? och samarbetspartner, än att verka styrande och intervenerande
Införandet av 1993 års skogspolitiska beslut med ett jämställt miljö- och produktionsmål, belyser den historiskt befästa konflikten mellan allmänintresse och egenintresse: statens vilja och behov att styra produktion och avkastning kontra den enskilde skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog. Idag har denna konflikt styrt över mot en statligt uttalad målsättning att skydda biologiskt värdefull skog och tillvarata skogens sociala värden. På så sätt handlar styrningsproblematiken i skogspolitiken inte längre enbart om relationen allmän- egenintresse, utan det har också byggts in en målkonflikt i allmänintresset mellan produktionsmål och miljömål. För att de skogspolitiska miljömålsättningarna skall nås förutsätts frivilliga insatser utöver lagens krav från skogsägarna. Vilka drivkrafter finns för skogsägaren att ta ett utökat frivilligt miljöansvar? Vilka begränsningar finns då om skogsägaren vill ta detta ansvar? Genom att använda en normmodell som sökverktyg har jag lyft fram de aspekter som jag antar formar skogsägarens vilja att handla, och hur kunskap eller brist på kunskap påverkar viljan. Men jag visar också att det inte är tillräckligt att vilja och att kunna, det måste också finnas systemförutsättningar ? ekonomi, lagstiftning, geografiska förutsättningar mm ? som gör det möjligt för individen att agera i enlighet med sin vilja och sina värderingar. För att kunna motivera markägarna att ta ett ökat miljöansvar måste också det administrativa genomförandet utvecklas. För att undvika att naturvården upplevs som en ?restriktionspolitik? som endast medför hinder och förbud, måste planerade åtgärder utgå från en gemensam problem bild för att öka förståelsen för vad som behöver bevaras och varför. Genom att designa en "smart regulation" finns det möjligheter att skapa ett effektivt skydd för miljön även i en situation med minskade statliga resurser, genom att använda olika kombinationer av flexibla styrmedel i en kontext som involverar ett större antal av de berörda aktörerna. Den miljöpolitiska styrningen får en mjukare form, från tvingande regler och kontroll till styrformer som präglas av förhandlingar och samförstånd. Den målgrupp som skall ?styras? och kontrolleras kan motiveras att ta ett större eget ansvar, och statens roll blir snarare att ¢möjliggöra¢, att fungera som ?motor? och samarbetspartner, än att verka styrande och intervenerande
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Sociology of Law
Volym
26
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Law and Society
Nyckelord
- Social sciences
- soft regulation
- governance
- norm theory
- environmental goals
- forest owners
- public administration
- forest policy
- forest legislation
- Samhällsvetenskaper
Status
Published
Projekt
- Miljömålet i skogsbruket – styrning och frivillighet
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1403-7246
- ISBN: 91-7267 -240 -4
Försvarsdatum
4 juni 2007
Försvarstid
13:15
Försvarsplats
LU 206 Universitetshuset, Universitetsplatsen Paradisgatan 2, Lund
Opponent
- Kristian Andenæs (Professor)