Writing Worlds, Reading Landscapes : An Exploration of Settings in Fantasy
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Fantasygenrens många främmande och fantastiska platser ger inte bara handlingen en exotisk kuliss utan är tätt knutna till hur berättelserna är uppbyggda. I Stefan Ekmans doktorsavhandling Writing Worlds, Reading Landscapes: An Exploration of Settings in Fantasy visas hur miljön i fantasy är lika viktig som persongalleriet och intrigen. Fantasy är en genre som sätter världsbyggandet i fokus, något som vanligtvis står klart redan när man först slår upp en fantasyroman. I mellan tre och fyra fantasyböcker av tio hittar man en karta som presenterar världen för läsaren – oftare i de fantasyböcker som utspelar sig i påhittade världar, som J. R. R. Tolkiens Midgård eller C. S. Lewis Narnia. Dessa kartor återspeglar över lag den ”pseudomedeltid” i vilken en stor del av genrens verk utspelar sig, men de innehåller samtidigt mycket information om vad som är viktigt i den fiktiva världen och därmed i berättelsen.
Fantasy är möjligheternas genre. En kort resa kan föra personer från de levandes värld till dödsriket eller från vardagligheten till älvalandet. Områden där det förgångna lever kvar ligger gömda i den fantastiska geografin. Korsandet av gränser mellan sådana skilda verkligheter utgör vanliga teman i fantasylitteraturen, och visar hur det möjliga och det omöjliga, det förflutna och nuet, kan fogas samman i ett och samma landskap. Andra gränser i fantasymiljön är mindre uppenbara men lika viktiga. Staden har länge utgjort en mötesplats för natur och kultur, och i fantasystäder är det bara fantasin som sätter gränser för hur detta möte kan yttra sig. Oavsett om naturinslagen i städerna är tecken på en rättfärdig härskare, en del av det förtryckta och magiska som samhället vägrar se eller ger uttryck för något helt annat så är förhållandet mellan natur och kultur nära kopplade till något centralt tema i fantasyberättelsen i fråga.
Fantasy tillåter också att gränser som vi är vana vid överbryggs. En fantasyfurstes fysiska eller moraliska tillstånd kan direkt påverka tillståndet i dennes rike. Är kungen steril eller drottningen sjuk förstörs landet. Utan härskare försvinner landets magi. En vanlig form av denna koppling är de hemska landskap som omger genrens många mörka furstar. Hur dessa landskap beskrivs faller tillbaka på en lång litterär tradition, men ger samtidigt väldigt individuella bilder av vad ondska är i de olika verken.
Avhandlingen skärskådar ett stort antal författares världar utifrån perspektiven ovan och demonstrerar hur fantasymiljöer förtjänar betydligt mer uppmärksamhet från såväl kritiker som läsare.
Fantasygenrens många främmande och fantastiska platser ger inte bara handlingen en exotisk kuliss utan är tätt knutna till hur berättelserna är uppbyggda. I Stefan Ekmans doktorsavhandling Writing Worlds, Reading Landscapes: An Exploration of Settings in Fantasy visas hur miljön i fantasy är lika viktig som persongalleriet och intrigen. Fantasy är en genre som sätter världsbyggandet i fokus, något som vanligtvis står klart redan när man först slår upp en fantasyroman. I mellan tre och fyra fantasyböcker av tio hittar man en karta som presenterar världen för läsaren – oftare i de fantasyböcker som utspelar sig i påhittade världar, som J. R. R. Tolkiens Midgård eller C. S. Lewis Narnia. Dessa kartor återspeglar över lag den ”pseudomedeltid” i vilken en stor del av genrens verk utspelar sig, men de innehåller samtidigt mycket information om vad som är viktigt i den fiktiva världen och därmed i berättelsen.
Fantasy är möjligheternas genre. En kort resa kan föra personer från de levandes värld till dödsriket eller från vardagligheten till älvalandet. Områden där det förgångna lever kvar ligger gömda i den fantastiska geografin. Korsandet av gränser mellan sådana skilda verkligheter utgör vanliga teman i fantasylitteraturen, och visar hur det möjliga och det omöjliga, det förflutna och nuet, kan fogas samman i ett och samma landskap. Andra gränser i fantasymiljön är mindre uppenbara men lika viktiga. Staden har länge utgjort en mötesplats för natur och kultur, och i fantasystäder är det bara fantasin som sätter gränser för hur detta möte kan yttra sig. Oavsett om naturinslagen i städerna är tecken på en rättfärdig härskare, en del av det förtryckta och magiska som samhället vägrar se eller ger uttryck för något helt annat så är förhållandet mellan natur och kultur nära kopplade till något centralt tema i fantasyberättelsen i fråga.
Fantasy tillåter också att gränser som vi är vana vid överbryggs. En fantasyfurstes fysiska eller moraliska tillstånd kan direkt påverka tillståndet i dennes rike. Är kungen steril eller drottningen sjuk förstörs landet. Utan härskare försvinner landets magi. En vanlig form av denna koppling är de hemska landskap som omger genrens många mörka furstar. Hur dessa landskap beskrivs faller tillbaka på en lång litterär tradition, men ger samtidigt väldigt individuella bilder av vad ondska är i de olika verken.
Avhandlingen skärskådar ett stort antal författares världar utifrån perspektiven ovan och demonstrerar hur fantasymiljöer förtjänar betydligt mer uppmärksamhet från såväl kritiker som läsare.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2010
Språk
Engelska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Centre for Languages and Literature, Lund University
Ämne
- Languages and Literature
Nyckelord
- Robert Jordan
- Steven R. Donaldson
- Lisa Goldstein
- Tim Powers
- Patricia McKillip
- China Miéville
- Charles de Lint
- Terry Pratchett
- Robert Holdstock
- Garth Nix
- Charles Vess
- Neil Gaiman
- Steven Brust
- J.R.R. Tolkien
- maps in fantasy
- fantasy
- ecocriticism
Status
Published
Handledare
Försvarsdatum
16 oktober 2010
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
A129, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund
Opponent
- Brian Attebery (Professor)