Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

ALPHA-LINOLENIC ACID Postprandial Lipid Metabolism and Enzymatic Interesterification of Triacylgylcerols

Författare

  • Julia Svensson

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen handlar om hur fett (lipider) i kosten bryts ner och transporteras i

blodet för att slutligen antingen användas som energi, byggstenar i cellväggarna

eller lagras i fettväven. I den här avhandlingen kan man också läsa om hur man

kan modifiera fetter med hjälp av speciella proteiner: enzymer för att förbättra

näringsinnehållet och dess fysikaliska egenskaper, som t.ex. att få rätt

smälttemperatur och bredbarhet.



Enzymer finns överallt i levande celler och driver de flesta livsviktiga reaktioner

i cellerna och är därför en förutsättning för liv. Jag har arbetat med en slags enzymer

som kallas lipaser och dessa katalyserar reaktioner som innehåller fetter.

Lipaser finns också hos människor och de är en del av det system som gör att vi

kan bryta ner fett i magsäcken och tarmen. Andra lipaser hjälper till att lagra och

bryta ner fett i fettceller. Lipaser kan också användas vid livsmedelstillverkning.

Jag har tillverkat en ny olja (ALA-olja) av raps- och linfröolja med hjälp av

lipaser.



Det finns olika sorters fetter, tex hårt fett som ister och smör och mjukt fett som

vegetabiliska oljor. Fett består mestadels av triglycerider. Dessa består av tre

fettyror som är bundna till glycerol molekyl med esterbindingar. Det finns olika

fettsyror och det är dessa som bestämmer fettets egenskaper. Det finns långa,

korta, mättade, omättade, och fleromättade fettsyror. Jag har arbetat särskilt

mycket med alfa-linolensyra (ALA) och den är en lång fettsyra med 18 kolatomer

och 3 dubbelbindningar. ALA är en omega-3 fettsyra och är en av de två fettsyror

vi inte kan tillverka i kroppen utan måste komma från maten. ALA finns i rapsolja,

linfröolja, valnötter, bönor och gröna bladgrönsaker. Den används som energi och

som byggsten i olika celler. ALA kan även förlängas och få fler dubbelbindningar

och genom detta bilda EPA och DHA som är mycket viktiga för synen, nerverna

och hjärnan, speciellt hos fostret och det nyfödda barnet. EPA och DHA, som

finns i fet fisk och fiskolja, har och också visats ha sänkande effekt på blodfetter

och vara inflammationshämmande vilket är fördelaktigt om man vill förebygga

hjärt-kärlsjukdomar. ALAs effekter på hälsan har inte studerats tillräckligt, men

det finns indikationer på att även ALA kan ha hälsobefrämjande egenskaper.



Förmågan att reglera triglyceridnivåerna och eliminera triglyceridrika

lipoproteiner från blodomloppet är en viktig indikation på den metabola

kapaciteten. Eftersom den största delen av dagen spenderas i det postprandiella

tillståndet (efter måltid) är denna kapacitiet avgörande. Ett ökat och förlängt

postprandiellt lipidsvar är en riskfaktor i utvecklingen av ateroskleros och hjärtkärlsjukdomar.

Sammansättning på det dietära fettet påverkar triglyceridstegringen

pga fördelning av olika fettsyror till oxidation och tillverkning av blodfetter och

lipider i vävnader.



Vi har studerat hur blodfetterna påverkas hos män och kvinnor efter tre olika

måltider. Dessa innehåll antingen 35 g smör, olivolja eller vår egentillverkade

ALA-olja med hög ALA koncentration. Slutsatserna från studien på män är att

smör resulterade i en lägre postprandial lipidstegring än de vegetabiliska oljorna.

Skillnaderna var större än vad som var förväntat delvis pga av förekomsten av

korta och medellånga fettsyror i smör. Hos kvinnor var det ingen skillnad mellan

måltiderna. Dessutom hade de lägre blodfettstegring, vilket beror på att kvinnor

innan klimakteriet har en effektivare postprandial fettmetabolism. I blodet speglar

ALA-nivån direkt ett intag eftersom det finns så låga nivåer av kroppseget ALA.

Efter intag av ALA-oljan förblev andelen ALA högre i både triglyceridfraktionen

och i de fria fettsyrorna under hela mätperioden mellan ca 1 och 7 timmar. Detta

tyder på att just ALA cirkulerar i olika fraktioner i blodet under lång tid efter en

måltid och inte oxideras undan lika snabbt som vi trodde.



Raps och lin är väletablerade grödor i Sverige och dessa ALA-rika vegetabilier

kan nu få ytterligare användningsområden inom livsmedelsindustrin. ALA-rika

livsmedel har potential som ett hälsosamt, tillgängligt och säkert alternativ för dem

som vill tillgodose sitt behov av EPA och DHA, samt förbättra sammansättningen

av fettsyror i blodet.

Avdelning/ar

Publiceringsår

2011

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Ämne

  • Industrial Biotechnology

Nyckelord

  • alpha-linolenic acid
  • triacylglycerol
  • postprandial lipemia
  • Lipozyme TL IM
  • interesterification

Status

Published

Projekt

  • ANTIDIABETIC FOOD CENTRE

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-89627-71-0

Försvarsdatum

26 maj 2011

Försvarstid

10:30

Försvarsplats

Lecture hall C, Center of Chemistry and Chemical Engineering, Sölvegatan 39, Lund University Faculty of Engineering

Opponent

  • Tom Sanders (Professor)