Folket, yxan och orättvisans rot. Betydelsebildning kring demokrati i den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap, 1887-1902.
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
I avhandlingen presenteras en analys av den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap mellan åren 1887 och 1902. Studien fokuserar huvudsakligen på rörelsens kärna; Sveriges allmänna rösträttsförbund. Denna organisation, ledd av en överstyrelse och ett verkställande utskott i Stockholm, fungerade som rörelsens nationella ramverk under perioden 1890-1900. Traditionellt har denna rörelse ? med sina krav på allmän (manlig) rösträtt och politisk demokrati ? setts som en framåtriktad, liberaldemokratisk och betydelsefull drivkraft i Sveriges demokratisering. Med teoretisk inspiration från bland andra Norman Fairclough, Patrick Joyce, Ernesto Laclau, Ania Loomba, Chantal Mouffe och Jacques Rancière, utmanar denna avhandling en sådan tolkning av rösträttsrörelsen. Här formuleras en alternativ metodologi för att analysera rörelsen som en svårfångad och komplex politisk diskursgemenskap. Huvudkällorna i avhandlingen utgörs av de offentliga och vitt spridda, och inte sällan polemiska, flygblad och pamfletter som rösträttsförbundet producerade under 1890-talet. Analyserna utmynnar framförallt i fyra slutsatser: 1) Mellan 1887 och 1902 förändrades den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap avsevärt; 2) Med anknytning till Roland Barthes är det möjligt att se hur dessa förändringar manifesterades textuellt genom fyra starka och slagkraftiga mytologier; 3) ?Folket? var det enskilt starkaste politiska begreppet i rösträttsrörelsens diskursgemenskap. Grundorsaken till orättvisorna och ojämlikheten i samhället var den historiskt rotade (och konstruerade) konflikten mellan det rättrådiga folket och den korrupta samhällseliten; 4) Avhandlingens analyser kastar ett nytt ljus över rösträttsrörelsens splittring, upplösning och realpolitiska ?misslyckande?. Avslutningsvis anknyter avhandlingens resultat till flera internationella vetenskapliga (och politiska) debatter; diskussioner om arbetarhistoriens innehåll, den politiska radikalismens historiska betydelse, och den politiska demokratins ideologi och praktik i västvärlden.
I avhandlingen presenteras en analys av den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap mellan åren 1887 och 1902. Studien fokuserar huvudsakligen på rörelsens kärna; Sveriges allmänna rösträttsförbund. Denna organisation, ledd av en överstyrelse och ett verkställande utskott i Stockholm, fungerade som rörelsens nationella ramverk under perioden 1890-1900. Traditionellt har denna rörelse ? med sina krav på allmän (manlig) rösträtt och politisk demokrati ? setts som en framåtriktad, liberaldemokratisk och betydelsefull drivkraft i Sveriges demokratisering. Med teoretisk inspiration från bland andra Norman Fairclough, Patrick Joyce, Ernesto Laclau, Ania Loomba, Chantal Mouffe och Jacques Rancière, utmanar denna avhandling en sådan tolkning av rösträttsrörelsen. Här formuleras en alternativ metodologi för att analysera rörelsen som en svårfångad och komplex politisk diskursgemenskap. Huvudkällorna i avhandlingen utgörs av de offentliga och vitt spridda, och inte sällan polemiska, flygblad och pamfletter som rösträttsförbundet producerade under 1890-talet. Analyserna utmynnar framförallt i fyra slutsatser: 1) Mellan 1887 och 1902 förändrades den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap avsevärt; 2) Med anknytning till Roland Barthes är det möjligt att se hur dessa förändringar manifesterades textuellt genom fyra starka och slagkraftiga mytologier; 3) ?Folket? var det enskilt starkaste politiska begreppet i rösträttsrörelsens diskursgemenskap. Grundorsaken till orättvisorna och ojämlikheten i samhället var den historiskt rotade (och konstruerade) konflikten mellan det rättrådiga folket och den korrupta samhällseliten; 4) Avhandlingens analyser kastar ett nytt ljus över rösträttsrörelsens splittring, upplösning och realpolitiska ?misslyckande?. Avslutningsvis anknyter avhandlingens resultat till flera internationella vetenskapliga (och politiska) debatter; diskussioner om arbetarhistoriens innehåll, den politiska radikalismens historiska betydelse, och den politiska demokratins ideologi och praktik i västvärlden.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
h:ström - Text & Kultur
Ämne
- History
Nyckelord
- identity
- labour history
- liberalism
- nationalism
- the people
- populism
- post-colonialism
- post-modernism
- radicalism
- suffrage.
- Gender studies
- Modern historia (ca. 1800-1914)
- Contemporary history (circa 1800 to 1914)
- Political history
- Genusvetenskap
- gender
- discourse community
- democracy
- civilization
- Politisk historia
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-7327-045-8
Försvarsdatum
15 december 2007
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Historiska institutionen, Magle Stora Kyrkogata 12A, Lund
Opponent
- Tom Olsson (Professor)