Loco ubi dicitur... “La toponomastica di Vallebona e dintorni” : Un territorio di confine tra Liguria e Provenza
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Ortnamn utgör en särskild del av kulturarvet; under århundraden har de muntligen traderats från generation till generation på den plats där de skapats, där de minner om tidigare händelser, aktiviteter och kunskaper. I synnerhet på de håll skriftlig dokumentation är relativt sentida ger ortnamn en möjlighet att nå insikter om den mer avlägsna historien. Detta gäller särskilt dialektala kulturer, i vilka muntlig tradering varit den huvudsakliga metoden för att överföra kunskap. I detta avseende är ortnamn av avgörande betydelse eftersom de säger oss något om platsen de refererar till, dess invånare och hur dessa interagerade med landområdet.
Före ”modern” tid hade namngivning av en plats inte endast syftet att identifiera den för att underlätta orientering, utan gav också all möjlig information som kunde vara till hjälp för den som kom att befinna sig där. Därför kunde ett ortnamn syfta på platsens geografiska särprägel och exempelvis specificera vilken kategori den tillhörde (berg, bergspass, vägar, sjöar, floder, skogar, bosättningar, åkrar, jaktmarker, etc.), eller ange möjliga faror förknippade med den (gränsmarkeringar, höjder, stup, forsar, etc.), alternativt ge information om historiska eller religiösa tilldragelser (fältslag, skärmytslingar, högtider, etc.). Därför innebär studiet av ortnamn inte bara att samla information rörande platsers historia och språk (och implicit deras kultur), utan också att förstå det obrutna samspelet mellan människor och natur under olika tidsperioder och skiftande förhållanden.
Denna undersökning – genomförd under åtta års tid – insamlar, klassificerar och analyserar ortnamn i den lilla byn Vallebona i västra Ligurien och dess omgivningar. Ortnamnen insamlades via flera källor: Från fältarbete till historiska och nutida kartor, kommunala dokument, folkbokföring samt intervjuer med boende i Vallebona och regeringstjänstemän. Det totala antalet är 744, ett tal avsevärt högre än vad som finns i fastighetsregistren och på officiella kartor. Detta resultat visar på nyttan av den här sortens forskning, särskilt med tanke på att toponymiska system snabbt håller på att försvinna på större delen av den italienska landsbygden.
Undersökningen har tre syften: För det första att fastställa de insamlade ortnamnens geografiska utbredning, samt framförallt slå fast deras innebörd, typologi, interna struktur, lexikala status och funktioner. Stor uppmärksamhet ägnas åt etymologiseringen av insamlade data, vilket genomförs med jämförelser mellan data från olika områden. Tolkningen av de 744 ortnamnen insamlade i Vallebona bygger bland annat på ursprung, semantisk motivering, morfosyntaktisk struktur, förekomst, socialhistorisk kontext och lexikala enheter. Den övergripande analysen av Vallebonas ortnamn beaktar både lingvistiska processer och utomlingvistiska faktorer, som t.ex. byns /traktens topologi.
Det andra syftet är att blottlägga de viktigaste av de strukturella mönster som använts i skapandet av ortnamnen. I denna del riktas särskild uppmärksamhet mot de suffix som används, vars semantiska värde, funktioner och produktivitet analyseras, liksom deras roll som hjälp för att memorera ortnamnen.
Det tredje syftet är att konstatera skillnader och likheter mellan de dialekter som talas i Vallebona och i resten av Ligurien, i synnerhet ur fonetisk och lexikalisk synvinkel. Min förhoppning är att detta kommer att leda till en exaktare definition av de dialekter som talas i området.
Den information som undersökningen resulterade i användes för att rita en karta över den geografiska distributionen av alla insamlade ortnamn.
Ortnamn utgör en särskild del av kulturarvet; under århundraden har de muntligen traderats från generation till generation på den plats där de skapats, där de minner om tidigare händelser, aktiviteter och kunskaper. I synnerhet på de håll skriftlig dokumentation är relativt sentida ger ortnamn en möjlighet att nå insikter om den mer avlägsna historien. Detta gäller särskilt dialektala kulturer, i vilka muntlig tradering varit den huvudsakliga metoden för att överföra kunskap. I detta avseende är ortnamn av avgörande betydelse eftersom de säger oss något om platsen de refererar till, dess invånare och hur dessa interagerade med landområdet.
Före ”modern” tid hade namngivning av en plats inte endast syftet att identifiera den för att underlätta orientering, utan gav också all möjlig information som kunde vara till hjälp för den som kom att befinna sig där. Därför kunde ett ortnamn syfta på platsens geografiska särprägel och exempelvis specificera vilken kategori den tillhörde (berg, bergspass, vägar, sjöar, floder, skogar, bosättningar, åkrar, jaktmarker, etc.), eller ange möjliga faror förknippade med den (gränsmarkeringar, höjder, stup, forsar, etc.), alternativt ge information om historiska eller religiösa tilldragelser (fältslag, skärmytslingar, högtider, etc.). Därför innebär studiet av ortnamn inte bara att samla information rörande platsers historia och språk (och implicit deras kultur), utan också att förstå det obrutna samspelet mellan människor och natur under olika tidsperioder och skiftande förhållanden.
Denna undersökning – genomförd under åtta års tid – insamlar, klassificerar och analyserar ortnamn i den lilla byn Vallebona i västra Ligurien och dess omgivningar. Ortnamnen insamlades via flera källor: Från fältarbete till historiska och nutida kartor, kommunala dokument, folkbokföring samt intervjuer med boende i Vallebona och regeringstjänstemän. Det totala antalet är 744, ett tal avsevärt högre än vad som finns i fastighetsregistren och på officiella kartor. Detta resultat visar på nyttan av den här sortens forskning, särskilt med tanke på att toponymiska system snabbt håller på att försvinna på större delen av den italienska landsbygden.
Undersökningen har tre syften: För det första att fastställa de insamlade ortnamnens geografiska utbredning, samt framförallt slå fast deras innebörd, typologi, interna struktur, lexikala status och funktioner. Stor uppmärksamhet ägnas åt etymologiseringen av insamlade data, vilket genomförs med jämförelser mellan data från olika områden. Tolkningen av de 744 ortnamnen insamlade i Vallebona bygger bland annat på ursprung, semantisk motivering, morfosyntaktisk struktur, förekomst, socialhistorisk kontext och lexikala enheter. Den övergripande analysen av Vallebonas ortnamn beaktar både lingvistiska processer och utomlingvistiska faktorer, som t.ex. byns /traktens topologi.
Det andra syftet är att blottlägga de viktigaste av de strukturella mönster som använts i skapandet av ortnamnen. I denna del riktas särskild uppmärksamhet mot de suffix som används, vars semantiska värde, funktioner och produktivitet analyseras, liksom deras roll som hjälp för att memorera ortnamnen.
Det tredje syftet är att konstatera skillnader och likheter mellan de dialekter som talas i Vallebona och i resten av Ligurien, i synnerhet ur fonetisk och lexikalisk synvinkel. Min förhoppning är att detta kommer att leda till en exaktare definition av de dialekter som talas i området.
Den information som undersökningen resulterade i användes för att rita en karta över den geografiska distributionen av alla insamlade ortnamn.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2014
Språk
Italienska
Publikation/Tidskrift/Serie
Études Romanes de Lund
Volym
91
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Centre for Languages and Literature, Lund University
Ämne
- Languages and Literature
Nyckelord
- onomastics
- Italian
- dialectology
- Vallebona
- proper names
- Liguria
- place name
- toponymy
- microtoponyms
- cultural heritage
- etymology
- rural landscape
- ethnography
- language area
- toponymy recording
- place identity
- toponymization
- toponymic suffixes
- diachronic and synchronic perspective
- toponymic functions
- toponymic competence
- toponym constituent
- modern and historical sources
- historical-linguistic.
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0347-0822
- ISBN: 978-91-7473-999-2
Försvarsdatum
24 maj 2014
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Sal 207, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund
Opponent
- Giorgio Marrapodi (Dr.)