Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Den fysiska miljöns betydelse för sjukvård och omsorg : Ett miljöpsykologiskt perspektiv

Författare

Summary, in Swedish

Redan romarna anlade fältsjukhus i natursköna områden för att rehabiliteringen

skulle fungera bra. Även i modern tid har man uppfört sjukhus i parkmiljöer

i syfte att förbättra hälsan hos patienterna. Sjukhusen har gärna utformats

så att det är lätt att ta sig ut till de omgivande markerna, fönstren vetter

utåt och trädgårdar planeras för att ge patienterna kontakt med naturmiljön. I

slutet av 1800-talet påpekade Florence Nightingale att olikheter i design och

konstruktion kunde förklara skillnader i patienternas överlevnad mellan olika

sjukhusbyggnader. Med utgångspunkt i samtida psykologisk forskning förespråkade

Humphry Osmond i slutet av 1950-talet återigen betydelsen av den fysiska miljön för patienternas väl. Några år senare hölls den första arkitekturpsykologiska

konferensen (vad som sedermera blev miljöpsykologi) i Salt Lake City, Utah, USA. Vid konferensen diskuterade läkare, psykologer och arkitekter utformningen av bland annat mentalsjukhus (1). Idag finns återigen ett intresse

för den fysiska miljön inom vården och miljöns roll i den läkande processen.Miljöpsykologi är ett i grunden tvärvetenskapligt

ämne, vilket vuxit fram ur ett samarbete mellan framför

allt psykologer och arkitekter, men även med betydande

bidrag från andra professioner. Ämnet studerar människors

psykologiska och fysiologiska samspel med omgivningen,

i syfte att skapa en humant byggd miljö och en

god relation till naturmiljö (2). I denna artikel beskriver

vi en del av denna forskning, framför allt om miljöer för

sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, alltifrån

sjukhus till särskilt boende, samt miljöer för undervisning

av barn med särskilda behov. Tonvikten ligger på

vår egen forskning som bedrivs vid Miljöpsykologiska

Enheten vid Lunds Tekniska Högskola i södra Sverige.

Mycket av denna forskning har tagit sin utgångspunkt i

en holistisk teori för samspelet mellan människa och

miljö (the Human Environment Interaction-model; 3).

Publiceringsår

2007

Språk

Svenska

Sidor

47-52

Publikation/Tidskrift/Serie

Omsorg: nordisk tidsskrift for palliativ medisin

Volym

24

Issue

2

Dokumenttyp

Artikel i tidskrift

Förlag

Fagbokforlaget

Ämne

  • Building Technologies
  • Psychology

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISSN: 0800-7489