Elis Eriksson: Ting och tecken
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Denna avhandling behandlar konstnären Elis Erikssons liv och verk ur ett semiotiskt perspektiv. Den semiotiska teori som appliceras i avhandlingen ska ses som en kultursemiotisk eller sociosemiotisk teori. Den är därmed uttryckligen kritisk mot den rigida tillämpning av lingvistiska modeller som så ofta förknippas med semiotiska studier inom humaniora. I enlighet med denna inriktning hänvisas till Charles Sanders Peirces semiotik, men också till flera kontinentala och svenska forskare som kombinerar semiotiska och retoriska förklaringsmodeller i sin analys av kulturella fenomen. Det refereras också till marxistiska studier och till de sociala teorier som förknippas med Pierre Bourdieu.
Det sociala momentet motiverar en grundlig beskrivning och redogörelse för Elis Erikssons liv och karriär. Denna redogörelse återfinns i avdelningarna I och VI. Dessa avdelningar erbjuder en utvärdering och analys av Erikssons paradoxala roll i det svenska konstlivet, där han betraktades som såväl en betydande gestalt som en outsider. I avdelningarna III-V görs Erikssons produktion från sent femtiotal och från sextiotalets första hälft till föremål för semiotiska analyser. Analyserna innebär ett särskilt fokus på den retoriska aspekten, med andra ord hur vissa uttrycksmedel utgör avvikelser från vissa normer.
Utifrån sin position som etablerad i en finkulturell svensk storstads- och medelklassmiljö kunde Eriksson föra in element som avvek från normer i denna miljö genom att förknippas med de ekonomiskt eller symboliskt underordnades kultur. Tydligast skedde detta genom det bejakande av dialekt och sociolekt som behandlats i avdelning IV.
Tre huvudsakliga frågeställningar reses och besvaras i avhandlingen: 1) Vad har Elis Eriksson haft för position i svenskt konstliv från 1940-talet och framåt? 2) Vad är förhållandet mellan verbal och visuell information i Erikssons produktion? 3) Hur kan vi förstå Erikssons produktion i förhållande till existerande teorier om avvikelser från kulturella normer? Semiotiskt är frågeställningarna relaterade till tre olika analysnivåer: bildens nivå (avdelning III), skriftens nivå (avdelning IV) och den nivå som utgörs av bildernas och skriftens referens till ting och handlingar, fantiserade eller verkliga (avdelning V).
Denna avhandling behandlar konstnären Elis Erikssons liv och verk ur ett semiotiskt perspektiv. Den semiotiska teori som appliceras i avhandlingen ska ses som en kultursemiotisk eller sociosemiotisk teori. Den är därmed uttryckligen kritisk mot den rigida tillämpning av lingvistiska modeller som så ofta förknippas med semiotiska studier inom humaniora. I enlighet med denna inriktning hänvisas till Charles Sanders Peirces semiotik, men också till flera kontinentala och svenska forskare som kombinerar semiotiska och retoriska förklaringsmodeller i sin analys av kulturella fenomen. Det refereras också till marxistiska studier och till de sociala teorier som förknippas med Pierre Bourdieu.
Det sociala momentet motiverar en grundlig beskrivning och redogörelse för Elis Erikssons liv och karriär. Denna redogörelse återfinns i avdelningarna I och VI. Dessa avdelningar erbjuder en utvärdering och analys av Erikssons paradoxala roll i det svenska konstlivet, där han betraktades som såväl en betydande gestalt som en outsider. I avdelningarna III-V görs Erikssons produktion från sent femtiotal och från sextiotalets första hälft till föremål för semiotiska analyser. Analyserna innebär ett särskilt fokus på den retoriska aspekten, med andra ord hur vissa uttrycksmedel utgör avvikelser från vissa normer.
Utifrån sin position som etablerad i en finkulturell svensk storstads- och medelklassmiljö kunde Eriksson föra in element som avvek från normer i denna miljö genom att förknippas med de ekonomiskt eller symboliskt underordnades kultur. Tydligast skedde detta genom det bejakande av dialekt och sociolekt som behandlats i avdelning IV.
Tre huvudsakliga frågeställningar reses och besvaras i avhandlingen: 1) Vad har Elis Eriksson haft för position i svenskt konstliv från 1940-talet och framåt? 2) Vad är förhållandet mellan verbal och visuell information i Erikssons produktion? 3) Hur kan vi förstå Erikssons produktion i förhållande till existerande teorier om avvikelser från kulturella normer? Semiotiskt är frågeställningarna relaterade till tre olika analysnivåer: bildens nivå (avdelning III), skriftens nivå (avdelning IV) och den nivå som utgörs av bildernas och skriftens referens till ting och handlingar, fantiserade eller verkliga (avdelning V).
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Sekel Bokförlag
Ämne
- Art History
Nyckelord
- Systematisk filosofi
- ideology
- epistemology
- metaphysics
- aesthetics
- ethics
- Systematic philosophy
- Konstvetenskap
- Art History
- Verbal & Visual information
- Avant-garde practises
- Low culture
- Dialects
- Swedish artworld
- Social theory
- Semiotics
- Rhetorical aspect
- etik
- estetik
- metafysik
- kunskapsteori
- ideologi
- Sculpture and architecture
- Skulptur och arkitektur
- Grammar
- semantics
- semiotics
- syntax
- Grammatik
- semantik
- semiotik
Status
Published
Handledare
- Jan-Gunnar Sjölin
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 978-91-85767-06-9
Försvarsdatum
29 september 2007
Försvarstid
10:00
Försvarsplats
Lund University, dept of Art History and Musicology, Biskopsgatan 5, 221 00 Lund. Josephson buildning, room 314.
Opponent
- Jeff Werner (PhD)