Muslimsk skola, svenska villkor. Konflikt, identitet & förhandling
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Studien handlar om en konflikt kring en muslimsk friskola i Jönköping. Utifrån fältarbete på den muslimska friskolan och en ordinarie grundskola i kommunen, femton intervjuer och ett omfattande tidningsmaterial har jag problematiserat relationen mellan olika grupper i samhället och vem som har tolkningsföreträde i frågor om skola, fostran och värderingar. De muslimska föräldrarna underkändes av sin omgivning som inte fullvärdiga personer med förmåga att göra självständiga val. De beskrevs som ekonomiskt svaga, outbildade, socialt segregerade och uppfattades som oansvariga. Detta synsätt ska förstås utifrån en lång tradition inom svensk välfärdspolitik där staten anses ha bättre förutsättningar att bedöma vad som är bra för en familj beträffande fostran och utbildning. Förutom sociala aspekter fanns också föreställningar om kulturella skillnader. De ledde till att familjerna betraktades som traditionsbundna och underutvecklade i förhållande till den svenska moderna livsstilen. Detta sätt att placera in samtida men olika värderingar och beteenden på en tidsskala från det förgågna, traditionella till det nutida, moderna fångas i studien genom begreppet kronopolitik. Att hävda betydelsen av kultur och ursprung visade sig samtidigt vara ett effektivt politiskt redskap. En konsekvens av särartsargumentet var att de muslimska föräldrarna bekräftade en rangordning mellan grupper där de själva befann sig längst ned. Att såsom den ordinarie grundskolan hävda den liberala visionen om att behandla alla männsikor som lika värda hade också sina begränsningar. För att betraktas som lika värd måste en peson vara och agera i enlighet med tron på oförhindarde jag. Studien visar utifrån en rad konkreta exempel att det inte går att frigöra sig från kunskap och föreställningar om olika människor. Analys av hur olika personer utifrån sina villkor bedömer och förhandlar i enskilda värdekonflikter är politiskt relevant eftersom varje konflikt är unik. Det leder till en medvetenhet om att det finns många olika perspektiv på hur det offentliga livet kan organiseras.
Studien handlar om en konflikt kring en muslimsk friskola i Jönköping. Utifrån fältarbete på den muslimska friskolan och en ordinarie grundskola i kommunen, femton intervjuer och ett omfattande tidningsmaterial har jag problematiserat relationen mellan olika grupper i samhället och vem som har tolkningsföreträde i frågor om skola, fostran och värderingar. De muslimska föräldrarna underkändes av sin omgivning som inte fullvärdiga personer med förmåga att göra självständiga val. De beskrevs som ekonomiskt svaga, outbildade, socialt segregerade och uppfattades som oansvariga. Detta synsätt ska förstås utifrån en lång tradition inom svensk välfärdspolitik där staten anses ha bättre förutsättningar att bedöma vad som är bra för en familj beträffande fostran och utbildning. Förutom sociala aspekter fanns också föreställningar om kulturella skillnader. De ledde till att familjerna betraktades som traditionsbundna och underutvecklade i förhållande till den svenska moderna livsstilen. Detta sätt att placera in samtida men olika värderingar och beteenden på en tidsskala från det förgågna, traditionella till det nutida, moderna fångas i studien genom begreppet kronopolitik. Att hävda betydelsen av kultur och ursprung visade sig samtidigt vara ett effektivt politiskt redskap. En konsekvens av särartsargumentet var att de muslimska föräldrarna bekräftade en rangordning mellan grupper där de själva befann sig längst ned. Att såsom den ordinarie grundskolan hävda den liberala visionen om att behandla alla männsikor som lika värda hade också sina begränsningar. För att betraktas som lika värd måste en peson vara och agera i enlighet med tron på oförhindarde jag. Studien visar utifrån en rad konkreta exempel att det inte går att frigöra sig från kunskap och föreställningar om olika människor. Analys av hur olika personer utifrån sina villkor bedömer och förhandlar i enskilda värdekonflikter är politiskt relevant eftersom varje konflikt är unik. Det leder till en medvetenhet om att det finns många olika perspektiv på hur det offentliga livet kan organiseras.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2004
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Boréa Bokförlag
Ämne
- Ethnology
Nyckelord
- conflict of values
- ethics of honour
- ethics of justice
- hegemony
- immigrant
- Jönköping
- Liberalism
- Muslim Independent School
- politics of diversity
- Swedish education
- politics of recognition
- etnologi
- Kulturantropologi
- ethnology
- Cultural anthropology
- culture
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-89140-32-x
Försvarsdatum
26 november 2004
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Geocentrums hörsal
Opponent
- Ann Runfors (Ph D)