Det finns inget riktigt bra begrepp på svenska för det som Francisca Skoogh delvis bygger sin kommande avhandling på.
– På engelska heter det MPA Music Performance Anxiety och handlar om känslor kopplade till prestationer. För oss musiker ligger nog scenskräck eller rampfeber närmast till hands, säger hon
Den oron är utbredd visar enkäter och tidigare kartläggningar. I en orkester kan det vara upp till 30 procent av musikerna som dämpar sin ängslan med så kallade betablockerare, en typ av medicin som förhindrar hjärtklappning. Och bland solister hör Francisca Skoogh ofta om dem som tappar fokus och känner sig osäkra på scenen. Hon behöver inte gå längre än till sina egna erfarenheter och upplevelser för att få dessa känslor bekräftade.
Hon menar att en anledning till prestationsoron kan vara den stora respekten för de gamla mästarna vars verk dagens konstmusiker spelar gång på gång.
– Beethovens femma ska spelas som den alltid har spelats, men ändå med nytt liv. Dock inte så mycket att vi sätter någon överdriven personlig prägel på den som överskuggar verket. Det blir en väldig press.
Hon efterlyser också träning i ett reflekterande förhållningssätt till prestationer på scenen, något som hon tycker man borde få med sig redan under utbildningstiden och som skulle kunna fungera som ett slags vaccin mot rampfeber och scenskräck. Det centrum hon vill skapa skulle vila på just det och det finns internationella föregångare.
– På Royal College of Music och Imperial College London finns sådana centrum som även vänder sig till dansare och andra yrkesverksamma som framträder på något sätt.
Hon har mötts av ett visst intresse bland sina kollegor för ett sådant centrum som skulle bli det första i Sverige. Särskilt yngre verksamma pianister tycker att idén är god.
– Men med tanke på hur utbredd prestationsstressen och pressen är så talas det väldigt lite om den, säger hon.
Francisca Skoogh tycker att den klassiska musiken är en fantastisk konstform, men den tappar mark och det måste man göra något åt. Hon lyfter fram Helsingborgs konserthus som ett gott exempel på hur man kan jobba på ett kreativt och modernt vis.
När hon nu tar plats som en av 170 svenska ledamöter i Kungliga Musikaliska Akademien är det anrik mark hon beträder. Akademien instiftades av Gustav III år 1771 och består förutom av de svenska ledamöterna av 60 utländska, samt fyra hedersledamöter. Nu är 30 procent kvinnor vilket akademin jobbat medvetet för under många år.
– Jag är glad över att ha blivit invald eftersom jag gärna vill vara med och påverka med min dubbelkompetens, säger hon.
Text & foto: Maria Lindh
