Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bokmässan

Med vår medverkan på Bokmässan vill vi sprida kunskap om Lunds universitets senaste forskning till den intresserade allmänheten, men också till politiker, media och den kulturelit som besöker Bokmässan varje år.

Boksamtal med forskare. Foto.
Sinnesbiologen Marie Dacke berättar om igelkottens hemliga liv för Martin Degrell, universitetets moderator på Bokmässan 2021.

Bokmässan 2021

Även hösten 2021 deltog Lunds universitet digitalt på Bokmässan, med boksamtal om bland annat

  • igelkottar
  • tillfällesdiktning
  • pulverpionjärer och
  • Maria Magdalena.

Du kan ta del av våra författarsamtal i efterhand via youtubelänkarna i anslutning till respektive bokpresentation nedan, eller från spellistan på Youtube:

Lunds universitets digitala bokmässa 2021

Välkomna att ta del av vår spännande forskning!

Våra forskare på Forskartorget

Forskarsamtal inspelade live på Bokmässan kommer att kunna ses fritt här från den 26 oktober, eller redan nu via Bokmässan Play. Biljett krävs.

Läs mer på Bokmässans webb:

23 september

24 september

25 september

26 september

Bokomslag: Taggad att leva. Foto.

Var det länge sedan du såg en igelkott?  

Hjälper igelkottstaggar mot håravfall? Hur får du igelkotten att trivas i din trädgård? Möt räddade, onyktra, nyfödda och gamla igelkottar varvat med tips på hur just du kan hjälpa detta rödlistade djur mot en ljusare framtid.  

Marie Dacke, professor i sinnesbiologi, tar oss med på en resa in igelkottens magiska värld.  

Samtal med Marie Dacke

Bokomslag: En förbindelse med en större värld. Foto.

Bläddra, pricka för, drömma – den tidiga postorderhandeln 

Att bläddra bland varor och handla på distans är inget nytt. Runt förra sekelskiftet blev postorderkataloger en del av vardagen för hundratusentals svenskar. I ett ännu fattigt och icke-urbaniserat land blev katalogerna förbindelser med en större värld.

Mediehistorikern Charlotte Nilsson berättar om när varor och reklam tog sig in i hemmen, lekarna och drömmarna.

Samtal med Charlotte Nilsson

Bokomslag: Svenskan går bananer. Foto.

Svenskan går bananer – översättningar som syns 

Engelskan påverkar svenskan som aldrig förr, och det märks inte minst i översättningar, som alltid bär spår av ursprungsspråket. Men vad händer när spåren är för tydliga, och hur påverkas svenskan av det? 

Alexander Katourgi, doktorand i svenska, pratar om översättningar som sticker ut i en språkvärld där osynlighet är den högsta dygden.  

Samtal med Alexander Katourgi

Bokomslag: Den gröna vändningen. Foto.

Den gröna vändningen – en ny kunskapshistoria

I början på 1970-talet ansågs det självklart att människans livsmiljö var hotad. Men bara några år tidigare var det få som tänkte på detta sätt.

Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen? Vilken betydelse har denna historia för oss idag?

Historikern David Larsson Heidenblad berättar om den gröna vändningen i Sverige.

Samtal med David Larsson Heidenblad

Bokomslag: Heritopia. Foto.

Vad är förhållandet mellan kulturarv och modernitet?  

Kan det förflutna bevaras eller innebär all typ av bevarande en förändring i sig? I boken Heritopia. World Heritage and modernity utforskar Jes Wienberg, professor i historisk arkeologi, olika betydelser av det förflutnas plats i nuet med utgångspunkt i de berömda templen i Abu Simbel och andra världsarv. 

Samtal med Jes Wienberg

Bokomslag: Ordet och vinet. Foto.

Vinet i litteraturen 

Vinet kom till Sverige på medeltiden för att användas i nattvarden. Snart blev det en dryck för de bemedlade men det skulle dröja länge innan det blev en dryck för folket.

I boken Ordet och vinet följer Johan Stenström, professor emeritus i litteraturvetenskap, vinets väg i Sverige med exempel ur den svenska litteraturen från den Heliga Birgitta till Gunnar Ekelöf.

Samtal med Johan Stenström

Bokomslag: Tänk om. Foto.

Tänk om – en studie i oro 

Det måste ha hänt något i samhället! Eller har vi alltid varit så här oroliga och uppbundna i tankens katastrofscenarier? Vad är det för röst som maler i huvudet på oss?

Roland Paulsen, docent i sociologi, dyker ner i frågan om varför det materiella välståndet förbättrat allt i livet, utom hur vi mår.

Samtal med Roland Paulsen

Bokomslag: Förundran. Foto.

Att njuta av forskning  

Förundran är kemiprofessor Ulf Ellerviks reflektioner över det vetenskapliga arbetets små njutningar.

I korta betraktelser kring forskning, ceremonier, tankar och missöden, öppnar Ellervik sitt labb och ger läsaren en inblick i den vetenskapliga processen – och i den inte alltid så enkla konsten att njuta av den.

Samtal med Ulf Ellervik

Bokomslag: Pulverpionjärerna. Foto.

Mjölkpulvrets explosiva historia 

Mjölkpulvrets historia. Låter det torrt? Då känner du nog inte till att historien om det till synes menlösa mjölkpulvret kantas av allt från giftmord till miljonbedrägerier, nazistanklagelser – och världens allra första brevbomb.

Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknik, berättar ett kontroversiellt livsmedels explosiva historia.

Samtal med Andreas Håkansson

Bokomslag: Vid världens ände. Foto.

En muslimsk blick på 1700-talets Sverige 

År 1733 får Sverige besök av ett sändebud från Osmanska riket, Mehmed Said Efendi. I en rapport skildras Sverige som ett sekulärt och jämlikt land där samförstånd måste råda i riksdagen – men varför beskriver han Sverige på detta vis?

Historikern Joachim Östlund berättar om synen på Sverige i Osmanska riket.

Samtal med Joachim Östlund

Bokomslag: Framing the subjects. Foto.

Att fånga den ohyggliga historien

Fotografier av fruktansvärda och våldsamma övergrepp väcker obehag och många frågor. Vad är det egentligen vi ser? Ska vi titta? Vad är det vi inte ser?

Ett samtal med Karin Zackari, doktor i mänskliga rättigheter, om Thailands våldsamma historia och om etiska och politiska aspekter av att närma sig ohyggliga händelser genom fotografi.

Samtal med Karin Zackari

Bokomslag: The routledge companion. Foto.

Medias betydelse för turismupplevelser

Vi lever i en värld omgärdad av medier - allt från sportsändningar på TV till sociala medier och populär kultur - som har en stor påverkan på vårt resande och liv som turister.

Maria Månsson, lektor i strategisk kommunikation, berättar om medierad turism utifrån ett globalt perspektiv.

Samtal med Maria Månsson

Bokomslag: Vad tänker jag på när jag tänker på fönster. Foto.

Vad jag tänker på när jag tänker på fönster?

Vilken fönsteretikett gäller där du bor? Ständigt nerdragna persienner eller öppna gardiner? När får man titta in och ut? Finns det krukväxter, en lampa och andra föremål i fönstret?

Kiran Maini Gerhardsson, arkitekt och forskare, berättar om hur boende upplever och använder sina fönsteröppningar.

Samtal med Kiran Maini Gerhardsson

Bokomslag Maria Magdalenas evangelium. Foto.

Hade Jesus och Maria Magdalena en kärleksrelation? 

Vad står det egentligen i evangeliet som bär Maria Magdalenas namn? Vilken roll hade egentligen kvinnan i den tidiga kristendomen?

Om detta berättar Paul Linjamaa, docent i religionshistoria, som för första gången översatt texten till svenska.

Samtal med Paul Linjamaa

Bokomslag: Colonial Powers. Foto.

Dragkampen om Etiopien 

I arkivens mörker finns nycklar till att förstå vad som sker när gamla koloniala sår, djupt rotade maktanspråk och språkligt envälde kommer i dagen. 

Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria, låter bortglömda etiopiska texter tala.

Samtal med Samuel Rubenson

Bokomslag, grönt: Perspektiv på ålderism.

Perspektiv på ålderism – diskriminerar yngre sig själva i framtiden? 

Ålderism handlar om fördomar och diskriminering av människor utifrån ålder, vanligen riktat mot äldre. Det kan handla om allt ifrån diskriminering på arbetsmarknaden till föreställningar om att äldre saknar sexualitet.

I en nyutkommen antologi sätter en rad svenska forskare ålderismens olika uttryck och aspekter i kritisk belysning. Håkan Jönson är professor vid Socialhögskolan och forskar om äldre och äldreomsorg.

Samtal med Håkan Jönson

Bokomslag: Excellent Perimetry. Foto.

God synskärpa, men blind – är det möjligt? 

Det är inte bara synskärpa som räknas när blindhet bedöms enligt WHO:s kriterier. Synskärpan är ett mått av funktionen i det centrala seendet, medan synfältet visar funktionen av det perifera seendet. Ett öga med ett kraftigt inskränkt synfält som ger så kallat tunnelseende har ofta normal synskärpa – hur kan det komma sig?

Boel Bengtsson, professor i experimentell oftalmologi, har länge forskat och utvecklat metoder för att mäta synfältet.

Samtal med Boel Bengtsson

Bokomslag: Migration and hybrid political regimes. Foto.

Det går inte att vara legal som migrant i Ryssland

Hur anpassar sig migranter till repressiva rättsliga miljöer i icke-demokratiska regimer? Rustamjon Urinboyev, docent i rättssociologi, studerade uzbekiska migranter i Moskva i över fem års tid och tog del av deras erfarenheter.

I boken Migration and Hybrid Political Regimes redogör han för hur migranter tar sig fram i ett ständigt föränderligt system genomsyrat av korruption.

Samtal med Rustamjon Urinboyev
(på engelska)

Bokomslag: Fabelbruk i svensk tidigmodernitet. Foto.

I fablernas värld 

Vargen och lammet, myran och gräshoppan och alla de andra talande djuren i fablernas värld – under långa tider har de fått förmedla kärnfulla lärdomar om hur människan bäst lever sitt liv på jorden.

Erik Zillén, docent i litteraturvetenskap, förklarar varför fablerna var så betydelsefulla förr och varför de inte har samma genomslagskraft idag.

Samtal med Erik Zillén

Bokomslag: Att dikta för livet. Illustration.

Hur smädar man en fähund? 

Hur visar man sin sorg vid begravning och sin glädje vid bröllop? Hur gratulerar man till framgång och hur smädar man en fähund? Jo, med en dikt. Den så kallade tillfällespoesin har ofta tagits i bruk eftersom den visat sig lämpad för så många syften – också politiska, ideologiska, religiösa och propagandistiska.

Daniel Möller, docent i litteraturvetenskap, berättar om sin forskning om tidigmodern tillfällespoesi.

Samtal med Daniel Möller

Bokomslag: Cancer Therapy.

Elektropulsförbättrad cancerterapi 

Då tumörceller exponeras för pulsade elektriska fält öppnas kanaler i cellmembranen som släpper in cellgiftet Bleomycin i tumörcellerna, vilka annars inte påverkas av detta.

I boken Electro-Pulse-Enhanced Cancer Therapy sammanfattar Bertil R.R. Persson, professor emeritus i medicinsk strålningsfysik, sina 30 års forskning och utveckling av elektropulsförbättrad terapi för behandling av tumörer.

Samtal med Bertil R.R. Persson

Bokomslag: Oskuld och oleander. Foto.

Deckarforskaren som blev deckarförfattare 

År 2020 debuterade Kerstin Bergman som skönlitterär författare med den personliga deckaren Oskuld och oleander. Nu kommer uppföljaren, Förgätmigej, där huvudpersonen Iris Bure denna gång rör sig i sitt barndomssomrars Dalsland.

Kerstin Bergman, docent i litteraturvetenskap, berättar om sina böcker och om sin nya roll som deckarförfattare.

Samtal med Kerstin Bergman

Stärk humaniora i skolan! 

Bristande skrivförmågor och minskad läslust, allt sämre språkkunskaper och nedskärningar i historieundervisningens ämnesstoff är exempel på den oro som uttrycks i de senaste årens skoldebatter. De hör alla samman med frågan om humanioras status i den svenska skolan. 

I en ny rapport från tankesmedjan Humtank tas ett helhetsgrepp på de humanistiska ämnenas plats och villkor i den svenska gymnasieskolan och i grundskolans högre år. 

Lina Samuelsson är lektor i litteraturvetenskap vid Mälardalens högskola och representant i Humtank. Hon samtalar med Lovisa Brännstedt som är forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet och verksamhetsledare för Humtank.

Samtal med Lina Samuelsson och Lovisa Brännstedt

Kontaktinformation

Louice Cardell Hepp, projektledare och monteransvarig
louice [dot] cardell_hepp [at] kansliht [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 32 42

Gisela Lindberg, kommunikatör
gisela [dot] lindberg [at] kansliht [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 72 33, 073-399 82 11