Bokmässan 2022
Bokmässan i Göteborg 22–25 september 2022
Med vår medverkan på Bokmässan vill vi sprida kunskap om Lunds universitets senaste forskning till den intresserade allmänheten, men också till politiker, media och den kulturelit som besöker Bokmässan varje år.
Välkommen till vår monter B06:62 där vi bjuder på ett digert program under Bokmässan 2022.
Under dagarna diskuteras böcker om bland annat
- invasiva främmande växter
- de första kvinnliga prästerna och
- HBTQI-kamp över gränserna.
Se en presentation av samtliga böcker nedan.
Varmt välkommen till Lunds universitets monter!
Se hela vårt program på Bokmässans webb
Lunds universitet på Forskartorget
Den 24 september 12.25–12.55 arrangerar Lunds universitet ett samtal mellan tre Lundaforskare under rubriken De unga männen, brottet och etniciteten.
Flera av våra forskare medverkar även i andra arrangörers programpunkter.
Vad händer när bokserier blir tv-serier?
Följetongen är en gammal litterär genre, samtidigt som serieformatet idag är populärt som aldrig förr. Men vad händer när bokserier blir tv-serier och hur påverkar nya medier och format sättet vi skriver böcker på?
Sara Tanderup Linkis, forskare i förlags- och bokmarknadskunskap, undersöker hur serieformatet utvecklas i tv-seriernas och streamingtjänsternas tid.
Humanister i offentligheten
En levande offentlighet förutsätter en ständig tillförsel av kvalificerat vetande. Under efterkrigstiden spelade humanister en central roll för att sätta kunskap i rörelse.
Johan Östling, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria, för oss tillbaka till 1960- och 1970-talen och berättar om de personer som förde ut historia, filosofi och bildning i offentligheten.
En bildande resa med Bildningsboxen
Vad är bildning? Har forskare ett bildningsansvar?
Lena Halldenius tar oss med på en bildningsresa. Hon berättar om den nya satsningen Bildningsboxen och om sitt bidrag till den. Vi får bland höra om hur den radikala filosofen Mary Wollstonecrafts filosofi om samhället och hennes syn på revolution påverkades av hennes eget resande i det sena 1700-talets Sverige.
Varför tar vattnet inte slut, trots att det hela tiden pumpas upp?
Har du någon gång tittat ner i en brunn och undrat varför det finns vatten i den? Har du funderat på varför vattnet inte tar slut, trots att det pumpas ur brunnen? Varför är vissa brunnar djupa, medan andra är grunda? Kan föroreningar röra sig i marken? Hur fungerar det?
Charlotte Sparrenbom, docent i geovetenskap, tar oss med på ett besök under marken för att upptäcka grundvattnets värld.
Guldår med guldkant
Det finns många sätt att fördröja åldrandet på, men livet handlar ju inte om att överleva, utan om att leva. När vi säger att vi vill få fler år i livet menar vi snarare att vi vill få mer liv i åren. Bättre med åren handlar om att se till att guldåren får guldkant.
Katarina Steding-Ehrenborg, docent i experimentell klinisk fysiologi, i samtal om sportbilar och biodling, tai chi och balansskor, men framför allt: gemenskap och kärlek.
Hur kan vi förstå samspelet mellan musiker och instrument?
Musiker och instrument hänger samman, men hur kan vi förstå samspelet dem emellan? Är instrumentet en förlängning av musikerns kropp? En studie om traversflöjter och de som trakterar dem öppnar upp nya perspektiv på en komplex och många gånger livslång relation.
Markus Tullberg, musiker och forskare vid Musikhögskolan i Malmö, utforskar tematiken ur ett konstnärligt och pedagogiskt perspektiv.
Att syskon bråkar är välkänt – men vad händer när bråk blir till våld?
Syskonrelationen saknas i stor utsträckning i den allmänna diskussionen om våld i nära relationer.
Veronika Burcar Alm, docent i sociologi, har intervjuat våldsutsatta och beskriver i den här boken hur det kan upplevas när våld förekommer i en syskonrelation.
Det fanns en gång en äng utan lupiner…
Varför är vi oroliga för vissa växter men inte för andra? Hur kan du hjälpa den biologiska mångfalden?
Helena Hanson, doktor i miljövetenskap, berättar om sin bok Växtvärk där hon tar oss in i växternas värld och ger nya perspektiv på invasiva främmande växter i svensk natur.
Virtual Reality – illusion eller verklighet?
Vad är det för konstiga hjälmar folk springer omkring med i sina vardagsrum?
Mattias Wallergård, docent i människa-teknikinteraktion, gläntar på gardinen till framtidens virtuella världar.
Sociologins klassiker – upptäckter och återupptäckter
Varför ska man läsa om sociologins klassiker? Vilka var de? och vad har de att lära oss idag?
Lundasociologerna Lisa Eklund och Bo Isenberg presenterar den klassiska sociologins stora insikter och aktualitet för att förstå samhällen och människor som i det tjugoförsta århundradet förändras mer än någonsin.
Varför skrattar vi åt politisk satir?
Varför skrattar vi så gott åt politik? Är det problematiskt att skoja om något som är så viktigt, och allvarligt? Satiren kan ju vara rätt hård!
Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, utforskar vad vårt intresse för satir säger om medborgarskap, politiska medier och demokrati i Sverige.
Frihet och lydnad
Kättare, kålsupare, kommunistspöken, kulturmarxister och nyttiga idioter är några exempel på polariserande beskrivningar av meningsmotståndare genom historien.
Idéhistorikerna Jonas Hansson, docent, och Fredrik Eklöf, doktorand, visar med rikliga exempel i sin antologi att polarisering är ett fenomen med lång och intressant historia.
Alla vill vi vara med och bestämma – men ska vi det?
Vi människor vill gärna kunna påverka sådant som är viktigt för oss, såsom skolan, äldreomsorgen och miljön vi lever i, även om det ställer till problem för experter och politiker. Är det egentligen så klokt att låta folket avgöra viktiga frågor?
Verner Denvall och Susanne Iwarsson har tillsammans med andra forskare undersökt vad delaktighet faktiskt innebär.
Är källkritik en lösning på informationens ökade fragmentering?
Hur hanterar vi att informationsflödet idag ofta är fragmenterat, individualiserat och emotionaliserat? Är källkritik lösningen? Eller kan en missriktad källkritik rent av bidra till att öka det problem som den är tänkt att lösa?
Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, bjuder in till en diskussion om tillit, trovärdighet och den digitala infrastrukturen.
Vilka värden ligger till grund för den västerländska civilisationen?
Vilka relationella värden är det som ända sedan antiken har legat till grund för den västerländska civilisationen och dess rättsordning? Och som än idag har avgörande betydelse för människans tillblivelse som individ?
Sacharias Votinius, docent i civilrätt och doktor i rättsfilosofi, berättar om emancipation, likriktning och institutionell underordning i vår del av världen.
Kallelse och erkännande – de första prästvigda kvinnorna
1958 tog Svenska kyrkan ett principbeslut att öppna prästämbetet för kvinnor. Men hur var det i praktiken för de första kvinnorna som prästvigdes? Vilka glädjeämnen och svårigheter mötte dessa pionjärer?
Frida Mannerfelt, doktorand i praktisk teologi, ger en inblick i de första prästvigda kvinnornas kallelseberättelser.
What is upcycling?
How can it contribute to solving the sustainability challenges? How can useful products be made from used or waste materials, components, and products with an equal or higher quality or value than their compositional elements?
Dr. Jagdeep Singh, Researcher in Environmental Science, gives an overview of the upcycling research and practice across the world.
Varför ser kokosnöten ut som ett ansikte?
Hur fick kängurun sin långa svans? Vem har bestämt att vi ska räkna från ett till tio? Har någon ridit på en haj? Svaren på det och mycket annat finns i en okänd berättelseskatt från jorden största övärld Oceanien, nu samlade i Den flygande kanoten.
Thomas Malm, professor i humanekologi, är ciceron på färden genom legenderna.
HBTQI-kamp över gränserna
Det förs en kamp för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter i såväl Ryssland, Turkiet och de skandinaviska länderna. Vad finns det som förenar dem och vad kan aktörer som kämpar för rättigheter i dessa olika kontexter lära av varandra?
Mia Liinason, professor i genusvetenskap, vänder blicken utåt för att förstå mer om rättighetsrörelsers problem och möjligheter.
Lyssna till samvetet!
Dessa ord kan uppmana till både frihet och lydnad. Under vilka förutsättningar är människan fri att följa sitt samvete och hur används samvetet för att tvärtom mana till lydnad?
Johannes Ljungberg och Anna Nilsson Hammar, forskare i historia, har skrivit en bok tillsammans med åtta andra forskare om hur samvetets röst har låtit i Sverige från medeltiden fram till idag.
What is noise? To whom is something noisy and why is it so?
James Mansell, Associate Professor in Cultural Studies, University of Nottingham, and Sanne Krogh Groth, Director of the Sound Environment Centre, Lund University, consider noise from interdisciplinary and global perspectives, dealing with neighbor noise, noise music, noise as/in urban design and noise in relation to health.
Hur orden får mening
Vi samtalar dagligen med andra och är oftast överens om ordens betydelser. Men hur vet vi att vi menar samma sak? När det gäller ord som kyckling, stol och gran är det inget större problem. Det blir svårare för abstrakta begrepp som demokrati, rättvisa och förälskelse. Vem bestämmer vad sådana ord betyder? För att förstå hur orden får mening måste man förstå hur människor kommunicerar.
Peter Gärdenfors, seniorprofessor i kognitionsvetenskap, om hur ordens betydelser uppstår genom en osynlig förhandling som ständigt pågår.
Kontaktinformation
Louice Cardell Hepp, projektledare och monteransvarig
louice [dot] cardell_hepp [at] kansliht [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 32 42
Gisela Lindberg, kommunikatör
gisela [dot] lindberg [at] kansliht [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 72 33, 073-399 82 11