Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidsdagarna 2023

Illustration med kompass.

Vilka är visionerna för framtidens undervisning? För framtidens kultur och teknik? Och vad finns det att fundera kring när det gäller framtidens demokratier?
Dessa frågor belystes under på Framtidsdagarna 26 och 27 oktober på Skissernas Museum.

 

Genvägar till dagarnas program:

 

Framtidens undervisning | 26 oktober

 

Rektor Erik Renström och vicerektor Ann Kristin Wallengren inviger Framtidsdagarna.

Därefter följer ett samtal om framtidens undervisning med

  • Erik Renström, rektor, Lunds universitet
  • Johannes Persson, dekan, Humanistiska och teologiska fakulteterna
  • Magnus Hillman, universitetslektor, Medicinska fakulteten
  • Sandra Nilsson, universitetsadjunkt, Lunds tekniska högskola.

Vad händer då digitala klassrum alltmer formar lärandemiljön och då Edtech och AI-baserade verktyg både möjliggör och utmanar framtidens undervisning? Hur och med vilka resurser kommer vi att undervisa?

Med en vision om att framtidens lärosäten både ska främja kreativitet och förmedla kunskap i traditionella ämnen blir utmaningarna stora.
 
Samtalet kommer att kretsa brett kring lärande i en oviss framtid, med samma behov men med nya okända möjligheter.

 

  • Eva Hoff, docent, Institutionen för psykologi, Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kreativitet ses idag som en framgångsfaktor och är en eftersökt förmåga i organisationer och företag.

Hur ska vi formulera visionen om hur framtidens skola kombinerar baskunskaperna, det vill säga inlärningen av de traditionella ämnena, med kreativitet?

Vilka hinder finns det i skolan som den ser ut idag för att lära ut ett kreativt förhållningssätt och kreativ förmåga?

 

  • Björn Svensson, universitetsadjunkt, Ekonomihögskolan

Under föreläsningen kommer du att få en konceptuell och övergripande förståelse för hur GPT-baserade AI-system som ChatGPT fungerar.

Vi kommer att diskutera begrepp som transformers, tokens, och hallucinationer. Vi ska även titta på konkreta exempel kopplade till prompt-författande, strategier för ansvarsfull GPT-användning och hur dessa implementerats på institutionen för informatik vid Lunds universitet.
 

  • Dragan Buvac, adjunkt i musikproduktion och Music Management
  • Peter Spissky, konstnärlig doktor i musik, adjunkt i barockviolin
  • Sara Wilén, konstnärlig doktor i musik, adjunkt i konstnärlig forskning med inriktning improvisation

Under de senaste åren har den digitala utvecklingen på musikområdet gått mycket snabbt, inte minst inom livestreaming.

Hur kan klassiska musiker använda livestreaming för att musicera live tillsammans på olika platser i världen? Vilka nya möjligheter kan det skapa för att spela, uppleva och undervisa i musik?

Lärare och forskare från Musikhögskolan i Malmö berättar om ett internationellt digitalt utvecklingsprojekt för att skapa nya musikupplevelser för musiker och publik.

 

  • Karin Annebäck, koordinator för värdskap och förmedling

Utöver sitt arbete på Skissernas Museum driver Karin fortbildningsorganisationen Historielabbet och undervisar på avdelningen för Konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet.

Vad kan konsten, objektbaserat lärande och det nya undervisningssammanhanget som museet utgör bidra med till framtidens undervisning?

Skissernas Museum startade som ett arkiv och en studiesamling för studenterna i konstvetenskap vid Lunds universitet 1934.

Än idag är några av museets mest engagerade medarbetare just studenter. De senaste åren har vi arbetat aktivt med en metodutveckling för att samlingen ska vara till nytta för fler lärare och studenter, även utanför de traditionellt humanistiska ämnena.

 

  • Agneta Gulz, professor, avdelningen för kognitionsvetenskap vid Filosofiska institutionen, Humanistiska fakulteten

Det senaste decenniet har området Edtech – teknologi relaterat till utbildning – vuxit alltmer. För lärare i grundskola och gymnasium innebär detta olika former av utmaningar. Ett aktuellt exempel är ChatGPT och liknande AI-baserade verktyg.

Med utgångspunkt från detta exempel kommer föreläsningen ta upp några saker som är centrala att känna till för såväl lärare som elever – genom att skilja mellan vad i ”lärandets framtid” som är känt respektive okänt.

 



Framtidens kultur och teknik | 26 oktober

 

  • Jesper Larsson, projektledare och initiativtagare, Konstnärliga fakultetens kansli

LUDICH (Lund University Digital Interactive Concert Hall) är en del av Kalaudioscope, ett stort internationellt samarbete mellan akademi, offentlig konsertaktör och näringsliv. Inom LUDICH samverkar sex fakulteter vid Lunds universitet:

  • Ekonomihögskolan
  • Humanistiska och teologiska fakulteterna
  • Juridiska fakulteten
  • Konstnärliga fakulteten
  • Lunds tekniska högskola
  • Samhällsvetenskapliga fakulteten

LUDICH-projektet vill bygga framtidens digitala konserthus och lägga grunden för morgondagens kulturupplevelser. Det kommer göras med hjälp av marknadens bästa digitallösningar och den breda och varierade kunskapen hos projektets olika samverkanspartner och genom att placera publikens individuella upplevelse i centrum.

Partner:

  • Amazon Web Services
  • Axis
  • Capgemini
  • Cinfo
  • Lunds universitet
  • Malmö Live Konserthus / Malmö SymfoniOrkester
  • med flera

 

Ett tvärvetenskapligt möte mellan partikelfysik, aerosolteknologi och komposition av akusmatisk, rumslig musik med

  • Christina Isaxon, universitetslektor, ergonomi och aerosolteknologi
  • Leif Lönnblad, professor, teoretisk partikelfysik
  • Kent Olofsson, professor, koncept och komposition
  • Jakob Riis, kompositör.

Accepterade modeller av olika fenomen inom deltagarnas respektive områden ifrågasätts och utforskas genom fyrdimensionella, elektroniska, akusmatiska kompositioner. Detta sker i samspel med vetenskapliga modeller, i en intensiv och nyanserad upplevelse av rumslig musik och ljud som skapar nya ramar som kan ömsesidigt inspirera.

 

  • Misagh Mottaghi, doctoral student, Department of Architecture and Built Environment

Adapting to and mitigating climate change involves developing sustainable technologies. However, some of these technologies require a significant amount of open and outdoor space, making it challenging to integrate them into cities due to compact constructions, high population densities, and at the same time the need to interact with people and urban life.

One series of such technologies is called blue-green solutions (BGS), designed to reduce the effects of flooding in urban areas. BGS utilize open areas such as roofs, parks, canals, and wetlands to lead, store, and clean rainwater with minimal environmental impact. However, regenerating urban space can affect how the area is used.

Therefore, protecting the area from flooding, improving the quality of people's lives, and addressing their daily needs are essential to go hand in hand.

This study investigates how existing BGS have been integrated into the daily lives of residents in Malmö's Augustenborg neighborhood. The research seeks to elaborate on who, what, why, when, and how to consider in the design and implementation processes of BGS.

The partners are Lund University, the Department of Architecture and Built Environment & Sweden Water Research

 

  • Karin Annebäck, koordinator för värdskap och förmedling

Utöver sitt arbete på Skissernas Museum driver Karin fortbildningsorganisationen Historielabbet och undervisar på avdelningen för konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet.

Skissernas Museum har världens största samling av skisser, modeller och förlagor till svensk och internationell offentlig konst.

Hur har konstnärer representerade i vår samling närmat sig den tekniska utvecklingen i sin samtid? Hur syns det under den kreativa processen och i det färdiga konstverket? I vilken grad har tekniska framsteg, förändringar och fallgropar påverkat arbetet med offentlig konst? Hur skapas framtidens kultur och teknik?

 

  • Nicolò Dell'Unto, professor i arkeologi, Humanistiska fakulteten

Over the past two decades, visualisation and recording technologies have had a major impact on how scholars perceive and interact with archaeological information.

In particular, the introduction of new visualisation techniques and devices has allowed researchers to experience new ways of simulating the past, creating the conditions for discussing new theoretical frameworks and addressing new research questions.

Although archaeologists are only beginning to realise the potential of these applications in the heritage sector, experiments in 3D visualisation, artificial intelligence and advanced mapping have demonstrated how digital technology can provide heritage specialists with more efficient tools for analysing and interpreting the past.

This talk will explore the potential of current and future developments in digital archaeology, as well as the challenges and opportunities for collaboration and innovation.
 



Framtidens demokratier | 27 oktober

 

  • Tommy Andersson, Professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan

Varje demokratiskt system har spelregler som gör att resultaten i politiska val i någon mening ofta är förutbestämda. Det finns en uppsjö av demokratiska paradoxer som har gäckat stora matematiker, filosofer och politiker såsom Arrow, Condorcet och Jefferson.

Hur kan de värsta fallgroparna undvikas och hur bör framtidens demokratiska system utformas?

 

  • Maria Strömvik, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen
  • Rikard Bengtsson, docent, Statsvetenskapliga institutionen
  • Olof Beckman, universitetslektor, Mänskliga rättigheter

Framtidens säkerhetspolitik kommer att vara komplex. Kraven på människors anpassningsförmåga kommer att öka.

En trygg värld där vi kan samarbeta över gränserna, är det utopiskt? Kan EU agera diplomatisk medlare och bidra med resurser? 

Denna panelsession tar upp viktiga frågor som rör internationell politik, säkerhet, konflikter och samarbete där inte minst EU har en avgörande roll att spela.
 
 

  • Allison Perrigo, Dr., Director of Lund University Botanical Garden

Biodiversity, nature, life on Earth: no matter what we call it, we know we humans are both a part of it and have a major impact on it.

This talk will go back to basics: what is biodiversity and what are the threats against it? Building on national and international reports, Allison will explain how we can look at the “big picture” and then dive down into some more specific threats, setting the stage for Henrik’s talk on land use.

 

  • Henrik Smith, professor, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten

Mark är en begränsad resurs. I en föränderlig värld, med klimatförändringar och ökade behov av råvaror, skärps dessa konflikter. Klimatförändringar och bevarande av biologisk mångfald ställer nya krav på hur vi nyttjar mark.

Är svaret på dessa utmaningar så kallade multifunktionella landskap som producerar många nyttor? Eller är tron att vi kan skapa win-win mellan radialt olika syften med markanvändning i grunden problematisk?

 

  • Dalia Mukhtar-Landgren, Docent/Associate Professor, Department of Political Science, Faculty of Social Sciences
  • Phil Dodds, Researcher, Department of Arts and Cultural Sciences, Joint Faculties of Humanities and Theology

What might the death of democracy sound like? Would we recognise alarm signals? Would we have to listen carefully? Here we listen speculatively to the future of democratic procedures – from public protest and debate to the symbolic sounds of legislative decision-making.

We discuss the dangers of “dog whistle” politics and the risks of raised voices or suppressed speech. And we ask, conversely, what healthy, thriving democracies of the future could sound like.

Dalia Mukhtar-Landgren is a political scientist and Phil Dodds is a sound studies researcher, and both are members of the “Sound of Democracy” Theme at the Pufendorf Institute of Advanced Studies during 2023–24.

  • Maria Hedlund, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten

AI påverkar demokratin på flera sätt. Sociala medier och generativa språkmodeller underlättar inhämtning och spridning av information.

Samtidigt försvåras respektfull demokratisk debatt när algoritmer uppmuntrar ilska och arga åsiktsutbyten, och när vi inte vet vilken information som vi kan lita på.

Detta samtal tar utgångspunkt i hur de senaste årens utveckling inom artificiell intelligens får konsekvenser för hur demokratin fungerar, och vad det innebär för människors förtroende för demokrati som idé och styrelseform.

 

  • Ov Cristian Norocel, universitetslektor Genusvetenskapliga institutionen
  • Nils Gustafsson, forskare/lärare, Institutionen för strategisk kommunikation
  • Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor, Europastudier


För 25 år sedan diskuterades internets betydelse för demokratin. Nu har framtidens demokrati fått en allt starkare utmanare: Generative AI. Modeller som ChatGPT och DALL·E kan sprida desinformation och automatisera politiska budskap.

Monopolisering av stora plattformar som Facebook och Twitter ger bred åtkomst till information men är inte oproblematiska. I en kontext där en ökad fragmentering ses, i form av nischade forum som Bluesky och Mastodon; var kommer framtidens offentliga samtal egentligen att ske?
 
Denna panelsession vill diskutera hur de digitala offentliga rummen kan komma att se ut och vilken impact en pågående digital utveckling med bland annat digitalversatila högerextrema aktörer och känslodrivna plattformar kan komma att få i framtiden.
 

 

 

 

Kontaktinformation

Charlotta Sokulski Bateld
Projektledare

E-post:
charlotta [dot] sokulski_bateld [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (charlotta.sokulski_bateld
@kommunikation.lu.se)