Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

AI påverkar hela vårt samhälle: från sjukvård till Deepfake

Självkörande bilar till snabbare och säkrare diagnos­metoder, digitala hemassistenter och snabbare sökningar på internet. Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, har under det senaste decenniet ökat explosionsartat.
AI, igenkänning av människor på torg. Illustration
Foto: Shutterstock.

Men den nya tekniken ligger även bakom fenomen som så kallad Deepfake och elektroniska låtsaskonton som hotar både rättssäkerhet och demokratin i det moderna plattformssamhäl­let. Står vi inför en teknisk revolution eller kommer robotarna ta över världen?

– Det är en risk man bör ta på allvar, säger Kalle Åström, professor i matematik och en av initiativtagarna till Samverkans­initiativet för artificiell intelligens och maskininlärning, AI Lund vid Lunds universitet, men påpekar att han inte ser det som ett hot inom en överskådlig framtid. Möjligheterna som tekniken erbjuder väger förhoppningsvis tyngre än riskerna.

Många olika forskningsområden

Artificiell intelligens spänner över många olika forskningsområ­den. Enkelt uttryckt handlar det om ett elektroniskt system, till exempel en dator eller maskin som visar intelligens eller mänsk­liga förmågor – kan dra slutsatser, lösa problem, planera och vara självlärande.

Forskning kring AI sker på många fronter, till exempel matematik, statistik, numerisk optimering, dataveten­skap och reglerteknik med flera. Men även inom biomedicinsk teknik och språkteknologi. Det är med andra ord ett mycket brett område.

– Utvecklingen av AI har gått i vågor sedan fyrtiotalet, berät­tar Kalle Åström. När Alan Turing under andra världskriget börja­de bygga vad som visade sig vara en av de första datorerna, så använde han inte uttrycket artificiell intelligens, men han hade ändå tankar om vad maskinerna skulle kunna åstadkomma.

Intresset lågt under AI-vintrar

Under femtio och sextiotalet eskalerade intresset kring artificiell intelligens, som då växte fram som ett eget forskningsområde. Förhoppningarna som var mycket höga infriades dock inte och forskningen stannade av.

– När hypen runt AI avtagit blev detta starten för den första av två så kallade ”AI­vintrar”, förklarar Kalle Åström. Omvärldens intresse var då lågt och det avsattes inte mycket finansiering till forskningen. Den första vintern rådde 1974–1980 och den andra mellan 1987–1993. Men även om man inte bedrev mycket forskning på AI under denna tid så har andra tekniska framsteg gjorts och våra datorer har successivt blivit bättre och bättre, vilket har möjliggjort den snabba utvecklingen vi ser idag.

– Startskottet kom någonstans runt 2012, då man började se mycket starkare resultat, till exempel inom bildigenkänning, berättar Kalle Åström.

AI – nästan överallt i vår vardag

Just bildigenkänning, som är hans eget forskningsområde, har många användningsområden, inte minst inom sjukvården där det kan bidra till bättre och säkrare diagnosticeringsmetoder. Med AI:ns hjälp så skulle man till exempel kunna analysera en bild på en hudfläck och avgöra om den var farlig eller inte.

Med den nya tekniken kommer vi behöva lära oss att göra en ny typ av bedömning när det kommer till saker som filmer, bilder och ljudupptagningar.

Olika former av artificiell intelligens används redan idag bland annat i våra telefoner, när vi använder sökfunktioner på internet, språktjänster och digitala hemassistenter som Google Home.Kalle Åström tror att artificiell intelligens i olika former kommer bli ett verktyg och en komponent nästan överallt i vår vardag.

Viktigt granska utvecklingen utifrån flera perspektiv

Med stora förändringar i samhället följer i stort sett alltid risker, som kan vara svåra att förutse, även om förändringarna i slutän­dan leder till något positivt. Att utvecklingen och implemente­ringen av AI går så snabbt, menar Kalle Åström, är en risk i sig.

– När många saker händer snabbt, så är det mycket som kan gå fel, förklarar han. Saker som vi inte får rätt från början i samhället kan få oanade konsekvenser. Därför är det viktigt att man granskar utvecklingen utifrån flera perspektiv.Vad händer till exempel med yrkestrafiken när vi får själv­körande bilar?

Hur påverkas välfärdssamhället av att allt fler verksamheter kan komma att automatiseras och förlita sig mer på AI­komponenter än mänsklig kompetens? Och hur påverkas rättssäkerheten om det blir omöjligt att avgöra om ett filmklipp är verkligt eller inte?

Fenomenet ”Deepfake”, där AI­teknologi används för att manipulera film är ett alltmer aktuellt problem. I filmerna kan det framstå som att till exempel politiker eller andra kända personer säger eller gör nästan vad som helst utan att det ligger någon sanning bakom klippet.

– Vi har varit vana vid att man kan lita på vissa typer av information, säger Kalle Åström. Med den nya tekniken kommer vi behöva lära oss att göra en ny typ av bedömning när det kommer till saker som filmer, bilder och ljudupptagningar. Det är något vi kommer behöva förhålla oss till.

Krävs både bredd och djup

Men att inte välkomna förändring innebär också risker, menar Kalle Åström.För att ta vara på möjligheterna och hantera komplexiteten i ämnet och hur det påverkar samhället krävs kompetenser inom många olika områden – inte bara naturvetenskapliga och tekniska grenar utan även humanister, samhällsvetare, jurister och ekonomer med flera.

– Det krävs både bredd och djup, säger Kalle Åström som menar att just det är ett av Lunds universitet styrkor.

Inom samverkansinitiativet hoppas Kalle Åström att det kommer att uppstå ytterligare kontaktytor mellan flera skilda fakulteter och att samarbetet ska generera gynnsamma forskningsmiljöer – en ambition är till exempel att skapa en interdisciplinär forskarskola och även skapa ett AI­Lab och så kallat Maker space för studenter där de får utrymme att experimentera och skapa nya innovationer.

Läs mer om samverkansinitiativet Artificiell intelligens AI-Lab

 

Kategorier

Porträtt, man. Foto.
Kalle Åström, professor i matematik vid Lunds universitet och en av initiativtagarna till artificiell intelligens och maskininlärning, AI Lund. Foto: Kennet Ruona.

Tematiska samverkansinitiativ

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Hittills har vi startat följande samverkansinitiativ, som alla pågår under tre år:

Tematiska samverkansinitiativ

Senaste nyheter

2020-02-17

Ny specialistutbildning för hälso- och sjukvårdskuratorer

Ny specialistutbildning för hälso- och sjukvårdskuratorer
2020-02-14

Förbluffande upptäckt bekräftar Lundaforskarens 15 år gamla planetbildningsteori

Förbluffande upptäckt bekräftar Lundaforskarens 15 år gamla planetbildningsteori
2020-02-13

Ny studie löser gammal klimatgåta om ekosystemens koldioxidupptag

Ny studie löser gammal klimatgåta om ekosystemens koldioxidupptag
2020-02-13

Njurfunktion och benskörhet på äldre dar

Njurfunktion och benskörhet på äldre dar
2020-02-13

Spelberoende, nätbaserade högriskspel och skuldsättning

Spelberoende, nätbaserade högriskspel och skuldsättning

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen