Få djurgrupper visar en så stor variation av färger som fåglarnas fjäderdräkter. Många undersökningar har visat att fåglar använder färg för att utvärdera sina partners – om man har en fin fjäderdräkt är man i god kondition och bra på att hitta föda, vilket gör att man bedöms vara en lämplig individ att satsa parningsresurser på.

För att se färger har fåglarna ett av de mest imponerande synsystemen i djurvärlden. Människor använder tre typer av tappar i ögats näthinna för att urskilja färg, medan fåglarna istället har fyra typer. Många däggdjur, exempelvis hundar, har enbart två typer av tappar och kan därför inte se skillnad på rött och grönt. Den fjärde typen av tappar gör att fåglarna kan se ultraviolett ljus.

– Detta ger fåglarna en hel extra dimension av färger som vi människor inte kan föreställa oss, säger Peter Olsson, doktorand på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med sina forskarkollegor har Peter Olsson därför undersökt om fåglarnas extraordinära näthinna också gör att fåglar är bra på att se skillnad på olika nyanser av snarlika färger, exempelvis olika nyanser av orange. Forskarna använde kycklingar för att studera hur små färgskillnader som fåglarna kunde upptäcka i dagsljus samt även hur denna förmåga står sig vid sämre ljusförhållanden.

– Kycklingar är väldigt bra att använda till just sådana beteendestudier eftersom de är mycket lätta att träna och vi vet väldigt mycket om deras synsystem, säger Peter Olsson.

Resultaten av studien visar att kycklingar kan upptäcka små färgskillnader, men faktiskt inte märkbart bättre än människor. Forskarna tror därför att ett slags brus i synsystemet sätter gränserna för ögats förmåga.

– Vi tror att fåglar har ett mycket brusigare synsystem än vi människor. Det skulle kunna förklara att de inte är mycket bättre än oss på att se färgnyanser trots att de har en mycket mer avancerad näthinna, säger Peter Olsson.

Den aktuella studien visar också att de mörkaste ljusförhållandena där kycklingarna kan använda sitt färgseende motsvarar starkt månljus; människor klarar av att se färger lite mörkare än så.

– Dessa resultat är värdefulla för att förstå var och när fåglar kan använda sitt färgseende. Djupa mörka skogar, hålor i träd och tiden på dygnet begränsar ljusmiljön, säger Peter Olsson.

Studien publiceras nu i tidskriften The Journal of Experimental Biology. 

Lena Björk Blixt