Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ekvationens mästare

kvinna vid svarta tavlan
Känslan av att kunna bevisa och lägga fram argument fick Sandra Pott att bli fascinerad av matematiken. – Det är en sådan oerhörd tillfredsställelse att upptäcka och förstå, säger hon. Foto: Lena Björk Blixt

Att föra något i bevis inom matematiken är en extremt exakt och teoretisk aktivitet. Matematikforskning är dock mer kollektiv än man kanske kan tro. Följ med professor Sandra Pott på en inblick i ekvationernas värld och i aktuell framgångsrik forskning.

När den lågt stående vintersolen tittar fram landar ljuset på matematikprofessor Sandra Potts alla ekvationer. De matematiska uppställningarna på den svarta tavlan i hennes arbetsrum framstår för en oinvigd som fullkomligt obegripliga. Sandra Pott konstaterar att matematik är som en egen värld med ett särskilt språk där det existerar egna objekt, ord och definitioner.

– Det är svårt att förklara det som sker ut-ifrån normal begreppserfarenhet, säger hon.

Samtidigt finns förbindelserna, såklart, mellan matematikens värld och den vanliga världen. Matematikforskningens resultat ligger till grund för väldigt många tillämpningar i det omgivande samhället och i människors vardag. För egen del fick Sandra Pott upp ögonen för matematikens fascinerande värld i årskurs sju, på skolan i hemstaden Espelkamp i Tyskland. Det var lektionerna i geometri som väckte intresset. Innan dess var hon mer road av det tyska språket och att läsa böcker.

Hemmastadd i västra Lund

Numera, 35 år senare, sitter Sandra Pott på en professur i matematik vid Lunds universitet. Maken är fysiker, och tillsammans med honom och de två barnen har hon blivit hemmastadd i deras hus i västra Lund.

De två senaste åren har hon lyckats med bedriften att vid båda ansökningarna få anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses särskilda satsning på matematikforskning. Det ena projektet som fick pengar handlar om så kallade Hankeloperatorer, ett slags matematiskt verktyg som kan presenteras som matriser med mycket intressanta egenskaper. Detta forskningsfält är av värde exempelvis vid industriella processer där man behöver reglerteknik för att styra olika tekniska system.

Det andra forskningsanslaget fokuserar bland annat på en variant av så kallade wavelets. En wavelet är en typ av matematiskt redskap.

– Den fungerar som ett slags röntgen, man kan titta på strukturen, säger Sandra Pott.

En wavelet-representation gör det möjligt att zooma in på en avgränsad del av ett matematiskt problem, så att man lättare kan fokusera på att lösa just den delen. Därefter kan man zooma ut igen och jobba vidare med det större problemet. Forskningen på wavelets används nuförtiden också till att arbeta med big data, det vill säga hanteringen av väldigt stora datamängder.

Möjlighet att samarbeta

Det finns ett stort behov av ny matematik i samhället. En viktig förutsättning för att utveckla forskningen handlar i första hand om att ge matematiker från olika delar av ämnet möjlighet att samarbeta, menar Sandra Pott. De viktigaste framstegen kommer oftast när man hittar metoder som används i helt andra områden av matematiken och där man kanske ser en möjlighet att använda en metod för att bevisa en matematisk sats inom det egna forskningsfältet.

– Matematikforskning är väldigt mycket en kollektiv sak. Det är inte bara så att var och en sitter för sig och löser matematiska problem, säger Sandra Pott.

Det kollektiva perspektivet inom matematikforskningen handlar inte bara om nutiden utan innehåller faktiskt också en känsla av att tillhöra ett mycket större sammanhang av människor som jobbat med matematiska bevis ända sedan de gamla grekerna, menar Sandra Pott.

– Matematik är som en stor byggnad som är svår att ta sig in i, men som samtidigt är ett av mänsklighetens stora gemensamma verk, säger hon.

Och i ett sådant perspektiv är det en ganska vacker tanke att gamla matematiker som Euklides eller Pythagoras nog inte hade känt sig helt bortkomna att jobba med nutida matematiker. Visserligen är kunskapsmassan gigantiskt mycket större efter mer än två årtusenden, men än idag görs mycket problemlösning och bevisföring utan dator. Det är på den svarta tavlan som stora delar av Sandra Potts forskning sker i hennes arbetsrum.