Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gentest gör det möjligt att förebygga hjärtinfarkt hos fler

Många patienter som drabbas av kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt är svåra att identifiera före sjukdomstillfället eftersom de saknar kända riskfaktorer. Ny forskning, från amerikanska forskare och forskare vid Lunds universitet, visar att fler personer kan identifieras och behandlas förebyggande med hjälp av ett genetiskt test.

Forskningen har skett i samarbete med bl.a. Harvard Medical School och Brigham and Women’s Hospital i Boston. De nya rönen publiceras i den ansedda tidskriften The Lancet.

Idag bedöms risken för kranskärlsjukdom och hjärtinfarkt utifrån ett antal etablerade faktorer, bl.a. blodtryck, kolesterolvärde, ålder, vikt, kön, släkthistoria samt förekomst av diabetes och andra sjukdomar. I studien gjordes istället en genetisk analys på ett stort antal individer.

I analysen ingick förekomsten av 27 genetiska varianter som förknippas med förhöjd risk för kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt. Resultaten delades in i fem grupper där gruppen med högst genetisk risk hade ungefär 70 procent högre risk att drabbas av de nämnda hjärt-kärlproblemen jämfört med dem i den lägsta kategorin.

- Studien visar att gentestet frungerar. Det kan användas för att bedöma vilka som har hög risk att drabbas av kranskärlssjukdom eller hjärtinfarkt - även om personen inte tidigare haft hjärt-kärlsjukdom, förklarar de forskare som lett den svenska delen av studien: professor Olle Melander och docent Gustav Smith vid Lunds universitet som båda också är läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Testet har i nuläget främst potential att bli en del i riskbedömningen tillsammans med de redan etablerade riskfaktorerna, och därigenom öka träffsäkerheten. Till exempel kan gentestet indikera hög risk för en del av de personer som inte röker och har goda kolesterolvärden.

Studien visade också att förebyggande behandling med statiner hade positiv effekt på personer i gruppen med högst risk enligt gentestet.

- Genom att låta personer med högt blodtryck eller andra redan etablerade riskfaktorer genomgå vårt gentest kan vi hitta fler som kan ha nytta av förebyggande medicinering med statiner. De får därmed chansen till ett längre och friskare liv, säger Olle Melander.

Studien bygger dels på en långtidsuppföljning av närmare 28 000 slumpvis valda personer i åldern 45-64 år i Malmö, dels fyra kliniska prövningar. I de sistnämnda ingick personer från hela världen som genomgått statinbehandling, och de hade sammanlagt 48 000 deltagare.

Den svenska delen av forskningen har skett med stöd från bl.a. Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Crafoordska stiftelsen och EU.

Artikel:
Genetic risk, coronary heart disease events, and the clinical benefit of statin therapy: an analysis of primary and secondary prevention trials
Författare:Dr Jessica L Mega, MD, Dr Nathan O Stitziel, MD, J Gustav Smith, MD, Daniel I Chasman, PhD, Prof Mark J Caulfield, FMedSci, James J Devlin, PhD, Francesco Nordio, PhD, Craig L Hyde, PhD, Prof Christopher P Cannon, MD, Prof Frank M Sacks, MD, Prof Neil R Poulter, FMedSci, Prof Peter S Sever, FRCP, Prof Paul M Ridker, MD, Prof Eugene Braunwald, MD, Prof Olle Melander, MD, Sekar Kathiresan, MD, Prof Marc S Sabatine, MD.
The Lancet, publicerad online den 3 mars 2015.

 

Björn Martinsson

Fakta hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl. Proppen leder till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna.
Sjukdomen är den vanligaste dödsorsaken i Sverige med 32 000 drabbade varje år. Dödligheten är i det närmaste dubbelt så hög för män som för kvinnor.
(Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kontakt

För mer information om studien:
Olle Melander, professor i internmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid internmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, 070-454 68 20, 040-39 12 09, Olle.Melander@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.