Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Gigantisk asteroidkollision skapade ökad biologisk mångfald på jorden

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om vi inte får stopp på koldioxidutsläppen.
Konstnärlig tolkning av en asteroidkollision.
Asteroidkollisionen för 470 miljoner år sedan skapade en unik istid följd av en ökad biologisk mångfald. Illustration: Don Davis

De senaste decennierna har forskare börjat förstå att livets utveckling på jorden även påverkats av händelser i rymden. Ett exempel är den tio kilometer stora himlakroppen som för 66 miljoner år sedan slog ner och utplånade dinosaurierna. Nu kan forskare för första gången presentera ytterligare en utomjordisk händelse som varit avgörande för livets utveckling på jorden. Det rör sig om en 150 kilometer stor asteroid som för 470 miljoner år sedan krossades mellan Mars och Jupiter och spred rymddamm i solsystemet.  Eftersom solens strålar fick svårare att tränga fram till jorden uppstod en säregen istid. Från att tidigare haft en jämnvarm jord där samma djurarter kunde leva överallt utvecklades flera olika klimatzoner, från arktiska förhållanden vid polerna till tropiska vid ekvatorn.

– Den höga biologiska mångfalden bland jordens ryggradslösa djur uppstod som en anpassning till istiden som började efter att dammet spreds från den enorma asteroiden som exploderat. Det var som att stå mitt i vardagsrummet och slå sönder en dammsugarpåse, men i extremt mycket större skala, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet och den som lett studien.

För att komma fram till upptäckten använde forskargruppen bland annat mätningar av utomjordisk heliumgas i förstenade havsbottensediment från Kinnekulle. På sin väg mot jorden hade dammpartiklarna tagit upp helium från solvinden.

– Vi var totalt oförberedda på detta resultat och har under 25 år arbetat med helt andra hypoteser om vad som kan ha hänt. Det var först när vi fick resultaten från de sista heliummätningarna som det plötsligt sa klick. Alla bitar föll på plats, säger Birger Schmitz.

Den globala uppvärmningen på jorden fortsätter som en följd av koldioxidutsläppen. Temperaturerna stiger främst vid de höga latituderna. Enligt FN:s klimatpanel är vi på väg mot en situation som påminner om hur det var på jorden innan asteroidkollisionen för 470 miljoner år sedan. De senaste åren har forskare diskuterat olika metoder för hur man artificiellt skulle kunna kyla ner jorden som en sista utväg inför en annalkande klimatkatastrof. Modelleringar har visat att det skulle gå att placera asteroider, likt satelliter, i rymden runt jorden på ett sådant sätt att de kontinuerligt kan avge finkornigt damm som skuggar jorden från solens värmande strålar.

– Våra resultat visar för första gången att sådant damm i det inre solsystemet tidvis har kylt ner jorden dramatiskt. Våra studier kan ge en mer detaljerad empiriskt baserad förståelse av hur detta fungerar och kan användas för att avgöra om modellsimuleringar är realistiska, säger Birger Schmitz.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: California Institute of Technology, Vrije Universiteit Brussel, The Field Museum of Natural History, University of Chicago, The Ohio State University, Université Libre de Bruxelles, Russian Academy of Sciences, Federal University Kazan, Royal Belgian Institute of Natural Sciences, Durham University, Chinese Academy of Sciences, Center for Excellence in Comparative Planetology China, ETH Zürich, Naturmuseum St. Gallen Switzerland, Woods Hole Oceanographic Institution.

Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Birger Schmitz upptäckt uppmärksammas också i en redaktionell nyhetstext i det senaste numret av Science.

Kategorier

Senaste nyheter

2019-10-16

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget
2019-10-16

Strokeforskare prisas

Strokeforskare prisas
2019-10-16

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Månen avgör när flyttfåglar lyfter
2019-10-15

Universitetet får 28 nya professorer

Universitetet får 28 nya professorer
2019-10-14

Lundaekonom om Ekonomipristagarna: ”Ingen tvekan om att Esther Duflo förtjänar priset”

Lundaekonom om Ekonomipristagarna: ”Ingen tvekan om att Esther Duflo förtjänar priset”

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen