Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hotade fjärilar kan räddas med enkla insatser

Fjärilsfaunan i södra Sverige har minskat drastiskt. Men med små insatser finns möjligheten att snabbt förbättra situationen. Det menar forskare från Lunds universitet. I en ny forskningsrapport ger de tolv konkreta förslag på enkla åtgärder.
Violettkantad guldvinge
Violettkantad guldvinge. Foto: Lars Pettersson.

Fjärilsfaunan minskar i en alarmerande takt i många länder. En nypublicerad forskningsstudie från Lunds universitet har sammanställt förändringarna i fjärilsfaunan i södra Sveriges jordbrukslandskap under de senaste 100 åren. I vissa av dessa områden har hälften av arterna försvunnit.

Orsaken till minskningen är den förändrade markanvändningen och det intensivare jordbruket. Exempelvis har öppna betesmarker omvandlats till tät skog, och tidpunkten för höskörd har tidigarelagts. Sådana förändringar i landskapet gör att det blir både mindre nektar till fjärilarna och minskade möjligheter för larvutveckling hos fjärilarna.

– En enkel och väldigt positiv sak man kan göra är att vänta med att klippa vägkanter till i slutet av sommaren. Då hinner fjärilarna kläckas och det finns också gott om föda för dem, säger Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Sven G Nilsson och Markus Franzén har han i den aktuella forskningsstudien lagt fram tolv konkreta förslag på åtgärder som med ganska små medel kan förbättra fjärilarnas situation. Förutom att senarelägga tidpunkten för att klippa vägrenarna kan man exempelvis använda roterande betestryck, vilket innebär att man varje år lämnar en del av betet utan betesdjur – detta gynnar fjärilar och andra insekter. Och hemma i den egna trädgården kan även allmänheten bidra, genom att odla växter som gynnar fjärilar, bland annat timjan, kungsmynta och olika väddarter.

– Vi vill också lyfta fram de blomrika markerna i Götalands skogsbygder, vilka tills nyligen varit betesmarker, men nu har lämnats. De har stor betydelse för många hotade arter, men har inte tidigare uppmärksammats, framhåller Sven G Nilsson.

– Det går att vända negativa trender. I exempelvis Belgien har fjärilsfaunan minskat länge, men nu börjar det gå åt rätt håll igen, säger Lars Pettersson.

Länk till forskningsstudien publicerad i Nature Conservation

För mer information, kontakta:

Lars Pettersson
Docent, biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046-222 38 18, 070-611 63 45
Lars [dot] Pettersson [at] biol [dot] lu [dot] se

Sven G Nilsson
Professor, biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046-222 49 49
Sven [dot] Nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se

Kategorier

Senaste nyheter

2019-10-17

Biologisk mångfald ger större skördar

Biologisk mångfald ger större skördar
2019-10-16

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget
2019-10-16

Strokeforskare prisas

Strokeforskare prisas
2019-10-16

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Månen avgör när flyttfåglar lyfter
2019-10-15

Universitetet får 28 nya professorer

Universitetet får 28 nya professorer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen