Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

I sandstormens öga

Sandstormar brukade vara väderfenomen som förknippades med torka och öknar. Situationen har förändrats, och i dag kan sandstormar uppstå över hela Mellanöstern, och med högre frekvens än tidigare.
Det fick forskaren Hossein Hashemi att bli intresserad, och han säger att sandstormar för närvarande är ett av regionens svåraste problem för hållbarhet, ekonomi och hälsa.
Porträtt man
Foto: Kennet Ruona

 – När en sandstorm slår till kan den pågå i ett par dagar. Skolor, kontor och lantgårdar stänger och människor kan inte vistas utomhus, säger Hossein Hashemi, biträdande universitetslektor vid Centrum för mellanösternstudier och doktor i Teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.

De drabbar också människors hälsa och välmående eftersom de påverkar lungkapacitet och astma.

Sandstormar påverkar

Sandstormarnas negativa effekt på hälsa, miljö och ekonomi har gjort att han och några forskarkollegor startat ett nytt forskningsprojekt.

Syftet är att identifiera sandkällorna i regionen, de platser där sandstormar uppstått/ägt rum, som ett första steg för att förebygga dem.

Hittills har de tagit fram en karta över Mellanöstern som visar de områden där sandstormar uppstått och vilka regioner som är mest drabbade. De preliminära resultaten är häpnadsväckande.

– I motsats till vad vi trodde är naturliga öknar inte längre de huvudsakliga källorna till sandstormar. I stället handlar det om mark som övergivits av lantbrukare och som nu är torr samt sjöar som blivit mindre och till slut torkat ut. Och sådana sandkällor finns över hela regionen, säger han.

Många faktorer ligger bakom en sandstorm

Hossein Hashemi förklarar att sandstormar uppstår på grund av olika samverkande faktorer som t ex förändrad markanvändning och förändrat jordbruk, torka, konflikter och vattenhantering.

Den stora efterfrågan på mat har lett till en kraftig utvidgning av jordbruksmarken under de senaste årtiondena. Eftersom det är dålig tillgång på vatten och jorden inte är så fruktbar i den nya marken får bönderna överge den efter några år och lämnar den då utan näringsämnen och växtlighet som kan binda sanden.

En lång period av torka i regionen har även gjort att många bönder flyttat till städerna och därmed lämnat ännu mer mark obrukad. De pågående striderna i Syrien och Irak är ännu en faktor, liksom de stora dammbyggen i Turkiet som stängt av vattenflödet, över 60 %, till floderna Eufrat och Tigris i Syrien och norra Irak.

Dammbyggen utan motstycke i Iran under de senaste fyrtio åren har också gjort att många saltsjöar torkat ut och blivit källor till sandstormar.

Porträtt man
Hossein Hashemi menar att det är en stor utmaning att försöka förbättra vattenhanteringen i en så mångfacetterad region som Mellanöstern. Foto: Kennet Ruona

Brist på vatten ger negativ effekt

Bristen på vatten och dålig vattenhantering är en särskilt viktig faktor, säger Hossein Hashemi, i synnerhet som det länge varit en torr region och klimatförändringarna förväntas göra att den får mindre regn och högre temperaturer under kommande årtionden.

Dålig vattenhantering har påverkat böndernas förmåga att odla och lett till en överanvändning av brunnar, som ofta borrats olagligt och tömmer grundvattenförrådet, och vatten från närbelägna sjöar.

Flera större sjöar i regionen som t ex Hamounsjön i Iran är redan uttorkade, och flera andra har börjat torka ut. Det är problematiskt på två sätt, enligt Hossein Hashemi. Ett är att sjön, när den väl torkat ut, blir en sandkälla, en plats där sandstormar kan bildas.

Det andra är att sjön blir en stor platt yta med salt när vattnet försvunnit. Det gör att saltet kan förflyttas över hundratals kilometer och förstöra grödor och jordbruksmark lång bort från den tidigare sjön.

 – Vi måste komma på ett sätt att samla in och hantera sötvatten i regionen om vi ska kunna förhindra att sandstormar uppstår och ökar i frekvens. I synnerhet som klimatförändringarna och befolkningstillväxten bara kommer att förvärra problemen, säger han.

Genom att förbättra vattenhanteringen och teknikerna för att samla in vatten tror han att bönderna kommer att kunna bruka marken utan att tömma ut vattenförråden.

Det skulle kunna innebära att man går tillbaka till gamla bevattningstekniker som att avleda flodvatten till odlingar under skyfall, att hugga ut trappsteg i berg för att fördela vattnet och att återinföra det uråldriga och i många länder befintliga quanat-systemet, där svagt sluttande underjordiska kanaler transporterar vatten från en akvifer eller brunn upp till ytan för att där användas till bevattning eller som dricksvatten.

Modernisera gamla tekniker

  – Genom att inrikta sig på att modernisera de gamla teknikerna som jordbrukarna redan kan och vet hur de ska använda så blir de genast delaktiga i att hålla i gång jordbruket och vattenresurserna. Dessutom är teknikerna hållbara och miljövänliga och kräver ingen dyr utrustning eller utbildning.

Det senare är av avgörande betydelse och en anledning till att det är viktigare att återuppta gamla vattenhanteringstekniker för att undvika sandstormar än att t ex bygga stora dammar och avsaltningsanläggningar eller importera virtuellt vatten (i form av mat), enligt Hossein Hashemi.

I motsats till vad vi trodde är naturliga öknar inte längre de huvudsakliga källorna till sandstormar.

Dammar är stora anläggningar som kräver särskild expertis och som för gott skulle kunna täcka det omgivande området med vatten, medan avsaltning (då salt avlägsnas från havsvatten) är miljömässigt problematiskt eftersom vattnet kan vara varmare och ha större salthalt när det återförs till havet.

 Att importera virtuellt vatten kräver en långsiktig strategi eftersom regionen kan bli alltför beroende av de växlande priserna på världsmarknaden.

Nya samarbeten behövs

Hossein Hashemi betonar dock att det är en stor utmaning att försöka förbättra vattenhanteringen i en så mångfacetterad region som Mellanöstern.

 Det kommer att kräva en tvärvetenskaplig satsning som inbegriper områden som miljöteknik, hälsovård, politik, ekonomi, hållbarhet och utveckling.

– Jag ser vår forskning som en början. Genom att ta reda på var sandstormar har uppstått och uppstår kan vi uppmärksamma världen på att det är ett ökande problem, på var omedelbara insatser krävs och på hur man kan gå till väga.

Trots den pågående konflikten och de stora olikheterna i regionen hoppas jag att vår forskning kan bidra till nya samarbeten som kan försöka ta itu med de bakomliggande problemen i form av förändrad markanvändning och vattenbrist, avslutar han.

 

Kategorier

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen