Långtidssjukskrivnas väg tillbaka till arbetet - ny metod testad
Nya forskningsresultat tyder på att långtidssjukskrivna vill och kan återgå fortare till arbetet om de får ett kontinuerligt stöd av en arbetsspecialist. Arbetsterapeuten Suzanne Johanson, doktorand vid Lunds universitet, har testat metoden Individual Enabling and Support, IES, vid fyra öppenpsykiatriska mottagningar. 61 långtidssjukskrivna personer deltog och resultaten tyder på att IES är effektivare än den traditionella rehabiliteringsprocessen. Metoden hade även en positiv effekt på deltagarnas livskvalitet och bidrog till en lägre depressionsgrad.
– Metoden IES innebär att en arbetsspecialist samordnar och följer hela den sjukskrivnas väg tillbaka till att få ett arbete. Arbetsspecialisten får därför både ett holistiskt perspektiv på situationen och en förståelse för individens behov. Ytterligare forskning behövs nu för att säkerställa metodens effekt.
Men öppenpsykiatrin och primärvården kan självfallet redan nu använda delar av studien som diskussionsunderlag, berättar Suzanne Johanson.
Länk till avhandlingen "An Individual Enabling and Support model for return to work among persons with affective disorders. Evaluation and implementation of a new model“
En bättre tillvaro för flickor med Retts syndrom
Retts syndrom är en kronisk funktionsnedsättning som främst drabbar flickor. Ett 12-veckors vårdprogram ämnat för att öka livskvaliteten för personer med Retts syndrom, har tagits fram, testats och utvärderats. Studierna, som är gjorda inom ramen för Michelle Stahlhuts doktorandprojekt, visar på positiva resultat och belyser ett flertal faktorer som påverkar flickornas vårdsituation. Michelle Stahlhut, doktorand vid Lunds universitet och fysioterapeut på Center for Rett syndrom vid Rigshospitalet i Köpenhamn, har undersökt betydelsen av ”Uptime” - en benämning på rörelse i stående eller gående position.
Retts syndrom är en kronisk funktionsnedsättning som innebär olika grad av försämrad motorisk, kognitiv och kommunikativ förmåga. Främst flickor och kvinnor drabbas och idag finns det cirka 300 personer med diagnosen i Sverige och cirka 110 i Danmark.
Inom ramen för forskningsprojektet gjordes en tvärsnittsstudie där hälften (50-tal) av de danska flickorna och kvinnorna deltog samt en kvalitativ studie med intervjuer med föräldrar, lärare, pedagoger och terapeuter. Resultaten visar att flickorna och kvinnorna var stillasittande i hög grad. Andelen Uptime påverkas av flickornas7kvinnornas fysiska, organisatoriska, sociala samt attitydmässiga miljö. En balansakt av resurser krävs för att möjliggöra mer Uptime. Det kan röra sig om tillgänglig utrustning, organisatoriska förutsättningar och samarbetet inom professionen och mellan profession och anhöriga. Ett exempel på en attitydmässig faktor är vårdgivarens egen åsikt om hur viktigt Uptime är för kvinnorna och flickorna. På en organisatorisk nivå påverkar antalet personal och skift samt om det finns några nedskrivna rutiner eller ej.
Länk till artikel på Medicinska fakultetens hemsida
Dipsutation och avhandling: Michelle Stahlhut disputerar vid Lunds universitet den 7 juni med avhandlingen “Health-enhancing participation in girls and women with Rett syndrome – A balancing act.”
Ylva Nilsson