”Vi forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor uppmanar våra lärosäten att halvera sina egna utsläpp av växthusgaser inom fem år. På detta sätt kan universiteten ta konsekvenserna av den vetenskapliga kunskap de själva producerar och finansierar och gå före i den omställning av hela samhället som måste börja omgående. På samma gång demonstrerar universiteten i praktiken vad det innebär att ta vetenskaplig kunskap på allvar", inleds artikeln på DN Debatt.
Debattörerna föreslog fem områden där lärosätena kan arbeta mot utsläppsmålet; resor, mat, bilpendling, energianvändning och kapitalplaceringar. Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz kommenterade uppropet och hur universitetet ställer sig till uppmaningen.
Rektor ska lyfta frågan
– Jag har läst debattartikeln med stort intresse och ja, Lunds universitet ska leva som vi lär, vilket alla kan bidra till. Samtidigt är jag medveten om målkonflikter och utmaningar som finns vad gäller att minska klimatpåverkan från resor och ändå öka internationalisering.
Rektor pekar på att ett förbättringsarbete redan har påbörjats genom de miljömål universitetet arbetar med att uppnå, men han pekar också på att stora utmaningar när det gäller resor och konsumtion återstår.
Vi behöver underlätta för alla studenter och medarbetare att kunna göra hållbara val
– Flera initiativ har redan gjorts vid Lunds universitet, såsom att driva projekt för resfria möten och se över våra placeringar för att bli fossilfria. Vi har också tagit fram en miljöhandlingsplan där vi fokuserar på resor, upphandling, kemikalier och lokaler för att nämna något. Vi kan konstatera att klimatpåverkan från våra flygresor har minskat något över den senaste treårsperioden och att all vår energianvändning för uppvärmning, el och fjärrkyla är förnybar.
– Men universitetet har utmaningar när det gäller resor och konsumtion. Jag kommer att lyfta frågan i ledningsgruppen och se vilka styrmedel vi ytterligare kan använda förutom sådana vi redan har. Vi behöver underlätta för alla studenter och medarbetare att kunna göra hållbara val på sin studie- och arbetsplats.
LÄS MER: Rektor bloggar om uppropet
Goda intentioner
Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, och Lennart Olsson, professor i geografi, är två av de forskare vid Lunds universitet som står bakom uppropet.
De betonar att universitetet har goda intentioner och att miljöhandlingsplanen innehåller rätt åtgärder, men att förändringen går alldeles för långsamt. Angående internationaliseringen anser Mats Alvesson att den är överlag positiv, men att den ibland ”kan drivas lite väl långt” och nämner att representanter ofta flygs in för att prata inför en mindre grupp, till exempel vid disputationer.
Mats Alvesson pekar på Högskolan i Kristianstad som ett gott exempel. Där har det införts en intern flygskatt på hundra kronor per ton koldioxid som sedan finansierar hållbarhetsprojekt, något som även Göteborgs universitet har gjort sedan 2011.
Han efterfrågar också en förändring i maten som serveras på universitetet till mer vegetariskt, närodlat och ekologiskt samt en minskad mängd plastflaskor.
– En bra idé vore vegetarisk eller ännu hellre vegansk mat i representationsärenden. Detta skulle innebära ett positivt omställningstryck på matleveransbranschen.
Investeringar behövs i videokonferenssystem
Lennart Olsson nämner även att investeringar behövs i ett väl fungerande centralt videokonferenssystem för att underlätta de digitala mötena, ett problem som även togs upp i universitets egen utredning kring resfria möten som blev klar tidigare i år. Att instruera Lunds universitet upphandlade resebyrå att enbart erbjuda resor med tåg mellan Lund och Stockholm är en annan möjlig förändring som Lennart Olsson nämner.
Lennart Olsson kallar metodiken som används för att minska flygresandet för ”’byråkratipornografi’ – ett effektivt sätt att låtsas att vi gör något åt problemet, samvetet dövas och problemet ser successivt alltmer hanterligt ut – men i själva verket är det tvärtom”.
LUCSUS, det centrum för hållbarhetsstudier vid Lunds universitet som Lennart Olsson grundade, har numera en policy som föreskriver att tågresor ska vara standard inom Sverige, till Oslo samt hela Tyskland, Holland och Belgien.
– Kanske skulle Lunds universitet centralt kunna kompensera den extra kostnad det innebär att åka tåg till Europa? Vitsen med detta är att bidra till en institutionell förändring – det är inte forskarna som individer som minska utsläppen utan våra handlingar ska först och främst ses som ett sätt att driva fram en institutionell förändring av samhället. I dag är det en ganska stor ekonomisk och tidsmässig omställning att åka tåg till Berlin eller Paris i stället för flyg.
– Därför kan vi inte förvänta oss att vinstdrivande verksamheter (företag) tar de första initiativen – men universitet (inte individuella forskare utan universitet som institution) skulle kunna göra detta. Om universitet (och alla EU-projekt) konsekvent börjar byta från flyg till tåg kommer det att skapa incitament till att koppla samman Europas järnvägar så att jag kan stiga på ett tåg i Lund eller Köpenhamn på kvällen och efter en behaglig resa i sovvagn vara i Bryssel klockan 9 morgonen därpå.