Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lunds senaste professor öppnar upp för ny behandling av Parkinsons

Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har skett vid Lunds universitet. I höstas kunde forskare vid Lunds universitet visa att det går att tillverka dopaminceller från stamceller som fungerar lika bra som de nervceller som finns i människans egen hjärna. – Vi har lagt grunden för att föra stamcellstransplantationer mot kliniken för att behandla personer med Parkinsons sjukdom, säger Malin Parmar, forskargruppsledare och tillika Lunds universitets senast utnämnde professor.
Lunds senaste professor öppnar upp för ny behandling av Parkinsons

Dopamin är en signalsubstans som hjärnan använder för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Vid Parkinsons sjukdom dör de celler som tillverkar dopamin, vilket leder till att hjärnan får svårt att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Den sjuke blir stelare, får försämrad balans och får allt svårare att gå och röra sig. Malin Parmar har nu, tillsammans med sitt forskarlag, kommit ett steg närmare att ta fram nya behandlingar för Parkinsons sjukdom. I höstas presenterade hon nästa generation fullt fungerande transplanterbara dopaminhjärnceller, framtagna från stamceller.
- Dessa celler bär samma egenskaper som dopaminneuroner i den mänskliga hjärnan och kan skicka utskott som når fram till och integrerar i precis rätt område i hjärnan. På alla viktiga punkter imiterar dessa celler de dopaminceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom. Detta öppnar dörren till nya behandlingsmöjligheter för stora grupper parkinsonspatienter, säger Malin Parmar, professor i Cellulär Neurovetenskap.

En donation på drygt 160 000 kronor har gett ett välbehövligt finansiellt tillskott till Malin Parmars parkinsonsforskning.
- Jag är mycket glad över bidraget. Den kommer väl till pass eftersom translationell forskning är resurskrävande och ibland svår att finansiera med externa forskningsmedel. Donationen kommer att användas för att rekrytera en postdoc som kommer att jobba med pre-klinisk validering av stamceller i olika djurmodeller av Parkinsons sjukdom.

Kliniska studier tidigast om tre år
Stamcellerna ska nu produceras i större skala under de säkerhetsföreskrifter som krävs för klinisk applikation. Förhoppningen är att de ska vara redo för kliniska studier om tre år.
- Jag träffar många patienter som av naturliga skäl upplever bristen på fler behandlingsalternativ som ett bekymmer. Oftast vill de ha hjälp ”i går”, jag förstår deras frustration. Vi måste bli bättre på att kommunicera forskningens ledtider så att vi inte skapar fel förväntningar.

I slutet av 80-talet började kliniker i Lund transplantera in dopaminceller från aborterade foster i hjärnan på patienter med Parkinsons. Men tekniken för med sig vissa begränsningar, menar Malin Parmar.
- Dels av etiska skäl, men framförallt på grund av att tillgången på dessa celler är väldigt begränsad. Logistiken kring insamlingen av cellerna beror i allt för stor utsträckning på externa faktorer som inte går att kontrollera. Man kan inte heller kvalitetstesta cellerna innan transplantation. Utmaningen för oss har varit att hitta andra sätt att tillverka dopaminceller i de mängder som behövs för att kunna behandla många personer med Parkinsons sjukdom.

Milstolpe inom forskningen
Malin Parmars forskning handlar om att skapa en alternativ källa till celler som finns i stor mängd och är lättillgängligt.
- Vi forskar på vad det är som avgör om cellerna ska bli en nervcell och inte en annan typ av cell såsom hjärtmuskelcell. Vi har sedan återskapat dessa betingelser hos celler odlade i kultur. Eftersom de här stamcellerna har en obegränsad förmåga att dela sig har vi lyckats skapa en form av fabrik av dopaminceller.

En tiondel av de 2000 svenskar som varje år drabbas av Parkinsons sjukdom kan komma ifråga för cellterapi. Detta eftersom man inte får vara för långt gången i sin sjukdom. Under transplantationen deponeras ungefär fyra miljoner nervceller i olika områden i hjärnan och så småningom växer de här nervcellerna ut och bildar nya nervkontakter som återskapar nätverket i hjärnan.

Omprogrammering av hudceller till fungerande nervceller
Men utvecklingen stannar inte där. Forskare i Japan fick för några år sedan Nobelpriset för att de lyckats programmera om hudceller till stamceller, vilka i sin tur kan omvandlas till vilken celltyp som helst. Malin Parmars grupp har tagit tekniken vidare och nu utvecklat en teknik för omvandling av hudceller direkt till nervceller, utan att man passerar stamcellsstadiet. Denna metod är att föredra eftersom riskerna med de embryonala och inducerade stamcellerna då kan undvikas. När man transplanterar dessa celler finns alltid risken att det bildas tumörer istället för nervceller. Med den nya tekniken, där man går direkt från hudcell till nervcell, utesluter vi celldelningsfasen helt. Man kan dessutom använda sig av patientens egna celler och på så vis få en immunologiskt matchande cell. I och med det slipper patienten den immunhämmande behandling som måste ges till patienter som behandlas med transplanterade stamceller.

Malin Parmar uppskattar att kliniska studier med omprogrammerade celler ligger sju till tio år fram i tiden.
- Vi måste testa dem mycket mer i djurmodeller innan vi kan introducera dem kliniskt.

Injicering av virus i hjärnan
Det senaste som Malin Parmar tittar på är omprogrammering av celler via injicering av virus direkt in i hjärnan.
- Vi står nära ett genombrott där vi inom kort hoppas kunna styra om gliaceller till dopaminnervceller direkt på plats i hjärnan. De första resultat vi sett är mycket hoppingivande. Nervcellerna integrerar och fungerar i hjärnan utan problem.

Det faktum att tekniken bygger på genterapi och inte cellterapi, för med sig flera fördelar säger Malin Parmar.
- Celler är ett biologiskt material som är väldigt svårt att exakt karaktärisera och säkerhetstesta. Genterapi, å andra sidan, använder virus som kan vara lättare att kontrollera. Inom det här fältet samarbetar vi med flertalet andra forskare. Tekniken torde vara applicerbar även på andra sjukdomar, exempelvis stroke, Huntington, ALS, Alzheimers.

Läs ytterligare artiklar om parkinsonsforskningen vid Lunds universitet: http://www.med.lu.se/expmed/developmental_and_regenerative_neurobiology2/media_coverage

Länk till Youtube om stamcellstransplantationsforskningen vid Lunds universitet: https://www.youtube.com/watch?v=as1XnGmepyY#t=24

Text: Oscar Heimburg

Publicerad: 2015-06-15

 

Senaste nyheter

2019-08-19

Språkforskare från hela världen på storkonferens i Lund

Språkforskare från hela världen på storkonferens i Lund
2019-08-19

Arrival Day – nu kommer de nya internationella studenterna till Lund

Arrival Day – nu kommer de nya internationella studenterna till Lund
2019-08-14

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”

Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”
2019-08-13

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie

Samband mellan glutenmängd och risk för celiaki bekräftas i stor studie
2019-08-09

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning

Omvårdnadsprofessor i regeringens nya forskningsberedning

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen